Dialäsen 1
100 98 93 80 60 54 46 40 34 20 16 5 0 Feb -13 Maj
-13 Sept -13 Medel före projektet PROJEKTSTART Andel patienter som bedömts avseende nutritionsstatus före respektive efter projektets start. Innan projektet startade uppgav sköterskorna flera områden i bedömningen av näringstillstånd som svårt. Den svåraste delen i bedömningen var enligt svaren i enkäten att bedöma förlust av fett- och muskelmassa. Innan projektet startade skrev fler än hälften av de svarande sköterskorna att det var svårt men efter projektet var det bara en tredjedel som fortfarande tyckte att det var svårt. Innan starten var det några sköterskor som upplevde att det var svårt att göra den slutliga tolkningen av patientens näringstillstånd. Efter projektets genomförande var det inte längre någon som nämnde det i enkäten. Svaren kan tolkas som att sköterskorna i takt med ökad vana och med stöd av erfarna kollegor fått ökad tilltro till sin egen förmåga att genomföra korrekta bedömningar av näringstillståndet, något som kan bidra till att de flesta patienter bedöms även fortsättningsvis. Ett år efter att projektets slut ser vi att andelen patienter som bedömts fortfarande är på samma nivå, vilket talar för att bedömningarna verkligen blivit en rutin. En möjlig framgångsfaktor var, förutom ökad kunskap hos OAS, att de två sjuksköterskorna i projektgruppen uppmärksammade patienter som inte blivit bedömda och då kunnat påminna OAS. Fortsatt viktigt med stöd till ny personal och engagerade nyckelpersoner Projektet kan sammanfattas med att lite extra stöd i form av föreläsningar och engagerade sjuksköterskor som stöttade OAS under några bedömningar ledde till att nästan alla patienters näringstillstånd nu bedöms. Nu återstår utmaningen att hålla 42 den höga nivån och naturligtvis sätta in aktiva åtgärder för de patienter som visar sig vara undernärda. Vi tror att det är en fortsatt viktig uppgift för sjuksköterskorna i projektgruppen att finnas tillhands för att både stötta OAS vid behov och att utbilda ny personal. Samtidigt fyller sjuksköterskorna från projektgruppen en viktig funktion när de registrerar vilka patienter som blivit bedömda och vilka som återstår att bedömas vid varje bedömningsmånad. Text Hanna Frid, dietist, hemodialysmottagningen Västmanlands sjukhus, Västerås. E-post: hanna.frid@ltv.se Referenser • Therrien M, Byham-Gray L, Beto J. A review of dietary intake studies in maintenance dialysis patients. J Renal Nutr 2015;25(4):329-38. • Kopple JD, Massry SG, Kalantar-Zadeh K (red). Nutritional Management of Renal Disease. Academic Press Inc. USA, 2013. • Kuhlmann MK, Kribben A, Wittwer M, Hörl WH. OPTA – malnutrition in chronic renal failure. Nephrol Dial Transplant 2007;22(suppl3):iii13-iii19. • Dietisternas riksförbunds referensgrupp för njurmedicin. Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys. Våren 2012. • Detsky A, McLaughlin J, Baker J et al. What is subjective global assessment of nutritional status? JPEN 1987:11(1):8-13. • Subjective global assessment of nutritional status (SGA) i översättning av Ulander K, 1990. DIALÄSEN 5.2015 Nov -13 Feb -14 Maj -14 Medel under projektet 22 3 32 84 66 68 98 96 Andel bedömda patienter (%) Andel obedömda patienter (%)