Buffé 1
MÖTET Barnrättskämpen: »BARNHEM ÄR INGET FÖR BARN
« Turismens framfart och välvilliga volontärer har gjort barnhem i fattiga länder till en lönsam industri. I Kambodja har antalet ökat med 75 procent sedan 2005. En utveckling med skadliga effekter som barnrättskämpen Christian Larsson tillsammans med World Childhood Foundation gör allt för att motverka. Text Camilla Thörnqvist Foto Som Chamroeun C 18 HRISTIAN LARSSON kom till Kambodja första gången som semestrande backpacker 2005. Väl hemma i Sverige igen blev han övertalad av sina kompisar att åka tillbaka och hjälpa till att starta en fotbollsverksamhet på ett barnhem i Siem Reap. – Jag åkte tillbaka för att göra något jag kunde men gjorde samma misstag som många andra, säger Christian. Misstaget var att bli fäst vid barnhemsbarnen, som i sin tur blev fästa vid honom. Men med åren har han kommit till insikt och anser att inget barn ska behöva bo på barnhem när det finns betydligt bättre alternativ. En uppfattning han delar med de flesta västländer, internationella hjälporganisationer och också den kambodjanska regeringen. Trots det har antalet barnhem i Kambodja ökat med 75 procent sedan 2005, enligt Unicef. Inte för att behovet är större, utan för att barnhem har blivit big business. MÅNGA ETABLERAS längs turiststråken och gör reklam för sig. Turister lockas med traditionell barndans i utbyte mot donationer, eller så får de leka med barnen, ta bilder, ge dem godis och leksaker. Barnen B U F F É 12 • 201 4 blir en turistattraktion, som vem som helst kan få tillgång till. – Det är märkligt. Du skulle ju aldrig låta en busslast med turister storma in på en svensk förskola. Christian vittnar om barnhemsbarn som blir sexuellt utnyttjade eller misshandlade och berättar om fall där pedofiler har startat barnhem. Kanske har barnen ändå ”tur” och hamnar hos en godhjärtad »Jag gjorde samma misstag som många andra.« västerlänning eller kambodjan. – Men även de barnen tar skada av att vara institutionaliserade och får otroligt svårt att anpassa sig till samhället utanför som vuxna, menar Christian. Tvärtemot vad man kan tro är få barnhemsbarn föräldralösa. Majoriteten har minst en förälder i livet, och också släkt eller grannar som skulle vara fullt kapabla att ta hand om dem. Så är också den traditionella gången, men det kulturella systemet har blivit stört. – De flesta barn är inte där för att de måste vara där. De har hamnat där för att fattiga kambodjanska familjer luras att tro på det som en bra lösning. Barn på landsbygden rekryteras till barnhemmen, samtidigt som det är lättare att få finansiering till att starta ett barnhem än till insatser som gör att barnen kan bo kvar i sina familjer. Christian är i dag involverad i ett av Childhoods nio stödprojekt i Kambodja. Det är uppbyggandet av landets första socialarbetarenhet på Angkor Hospital for Children. Här kan personalen tidigt identifiera och följa upp barn som utsatts för våld och övergrepp och också ta hand om övergivna spädbarn som kommer till sjukhuset. Tidigare hamnade dessa på avdelningen för hiv-smittade barn, där vilja fanns att hjälpa men kunskap och kapacitet saknades. Risken var då stor att spädbarnen slussades vidare till barnhem. – Enligt lagen är det många steg du ska ta innan du kan placera ett barn på barnhem. Så vi bestämde oss för att testa teorin, säger Christian. GENOM ETT OMFATTANDE detektivarbete har Christian och hans kolleger lyckats spåra rätt på nästan alla föräldrar till de övergivna bebisarna. Christian Larsson Ålder: 34 år. Bor: Lägenhet i Siem Reap, Kambodja. Bakgrund: Utbildad till lärare med inriktning på barn- och ungdomskultur i förändring, specialpedagog, behandlingspedagog och idrottsledare. Gör: Jobbar som barnskyddskonsult, bland annat på Angkor Hospital for Children. Favoritmat: Mammas köttbullar blir här en delikatess, eſtersom jag är hemma så sällan. Gör helst på fritiden: Tränar thaiboxning, yogar eller springer en runda. Senast lästa bok: »Challenging Global Inequality« av Alastair Greig, David Hulme och Mark Turner – ger en bra grundförståelse till varför världen ser ut som den gör.