Kulturrådets årsredovisning 2016 1
Kulturrådets årsredovisning 2016 projekten blir d
et tydligt att digitala arenor särskilt når denna målgrupp. Dessa metoder är viktiga för att kunna öppna vägar till litteraturen för unga och de kan även stärka läsarens självtillit och läsaridentitet. Kreativa platser – statsbidrag till kulturverksamhet i vissa bostadsområden Av 205 inkomna ansökningar 2016 inom bidragsformen Kreativa platser beviljades 27 bidrag. I beredningen av ansökningarna har vi identifierat nio projekt som särskilt vänder sig till målgruppen 13–25 år. Samtliga dessa är baserade i Stockholm, Göteborg och Malmö, i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. En majoritet av dem som leder projekten är själva i åldersgruppen 13–25 år vilket skiljer sig från övriga projekt. Över 50 procent (31 av 57) är kvinnor och mer än 50 procent bor och verkar i de områden där projekten bedrivs. Projektledningen tillhör alltså ofta själva målgruppen, vilket innebär att projekten är särskilt förankrade i just dessa områden. I samtliga nio projekt finns särskilda metoder för delaktighet; exempelvis egenmakt och olika metoder för att hitta utlopp för målgruppens kreativitet. Majoriteten av projekten använder sig av teater och musik, och vill skapa engagemang för att vara en länk mellan den etablerade kulturen och personer i området som inte är vana kulturaktörer. Genom vägledning vill man sänka trösklarna för att hitta samarbeten. Samtliga projekt har tydliga samarbetsplaner mellan kulturinstitutioner och lokalaktivistiska grupper och samarbetar för att omfördela befintliga resurser och tillgängliggöra dem för fler. Ofta handlar det om att få personer i dessa bostadsområden, särskilt 13–25-åringar, att utöva kultur på sina egna villkor. Flera av projekten uttrycker ett problem med att alltför många aktörer enbart riktar sig till barn- och tonåringar, inte till unga vuxna där behoven är mycket stora. Två av de nio projekten har särskilt uttalat satsningar för att stärka unga kvinnors delaktighet och deltagande. 3.7. Rättighetsperspektiv I syfte att bidra till ett öppnare samhälle fick Kulturrådet i regeringsuppdrag att 2016 genomföra kunskapshöjande insatser om hur olika verksamheter som tillgängliggör konst och kultur kan synliggöra normer och utmana negativa stereotyper. Kulturrådet har genomfört uppdraget tillsammans med Riksutställningar med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Inför uppdraget träffade vi också Forum för levande historia för att utbyta information. Fyra dialogmöten har genomförts med 33 personer från kultursektorn och civilsamhället. Dialogmötena gav dels en tydlig bild av behovet av fortsatt diskussion och konkreta initiativ inom sektorn, dels ingångar till hur framtida arbete skulle kunna se ut. Inom projektet anordnades konferensen Konsten att beröra i december 2016, vilken samlade cirka 300 deltagare från olika delar av kultursektorn. Innehållet var utformat för att undersöka kulturens möjlighet att ställa frågor och bredda perspektiv om bland annat rasism och idén om det nationella. Konferensen utvärderades och 85 procent av de svarande tyckte att de hade fått ökade kunskaper genom att delta i konferensen. Konferensen filmades och finns tillgänglig via Youtube. Filmerna har laddats ned 1 300 gånger till och med januari 2017. Skriften Konsten att beröra, som är en del av projektet, innehåller intervjuer med 15 personer som på olika sätt arbetar med kultur som synliggör normer och utmanar negativa stereotyper. I skriften sammanfattas de diskussioner som fördes under dialogmötena och skriften kan bidra till ökad kunskap om hur verksamheter som förmedlar kultur kan synliggöra normer och utmana negativa stereotyper. 3.7.1. Jämställdhet Kulturrådet har under året genomfört insatser i enlighet med den handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2016–2018 som vi lämnade till regeringen 2015. Till stor del har arbetet utförts enligt planen och vi är nöjda med de insatser som har genomförts under året. 32 (64)