Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59 stora misstag! Kunde sluta på stud
s om det var problem. Skadan var redan skedd och nu ska jag betala 10 000 kronor. Har varit med i Sif och Unionen och a-kassan under många år och trodde att ni var på min sida. Jag försökte på mitt egna sätt skapa; ”Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet”. Med facit i hand skulle jag kanske bara ”legat på soffan”. Vad tycker ni? KRISTIN Läs alla kommentarer på www.kollega.se Fel lön Jag arbetade på Transcom i Karlskoga fram till sista maj 2009 och har fortfarande inte fått korrekt lön för sista månaden! Jag har försökt kontakta ansvarig på Transcom, lämnat meddelanden samt varit i kontakt med den lokala fackföreningen som skulle lämna vidare till ordföranden men detta utan resultat. Jag har vänt mig till Unionen Bergslagen som lovat att kolla upp detta och återkomma, även där utan resultat. Har varit i kontakt med Bofors som handhar utbetalningarna av lönerna för Transcom. De ser att det är fel men hänvisar till Transcom. Varför ska jag betala pengar till ett fack som inte hjälper mig när jag behöver deras hjälp och kunskap? Vad ska jag göra? ”J” A-kassan - är till för vem och har vilket ansvar? Jag anser att a-kassan dragit fel avgift för mig och har påpekat det vid ett flertal tillfällen. Jag har inte fått något tillfreds- ställande svar om ens något svar. A-kassan påstår att jag haft deltidsstudier under september och oktober 2009, därför är en extra avgift (118:-) dragen under augusti och september 2009. Det förefaller mig aningen under- ligt att a-kassan visste mer än jag redan i augusti! Hade jag betalat in fel avgift hade det stått mig dyrt med diverse straffavgifter, men för a-kassan är det helt ok att göra fel. Jag har lämnat facket på grund av denna händelse och för att jag tycker att Unionen hjälper endast den som med mig läs kollega.se Surfa 68koll02.indd 68 Baksidan Kollega nr 2 2010 Sällsamt snygg bild Grymt bra bild på baksidan av senaste tidningen! Är det en riktig säl? Ser ut som den hade dubbla ögon!! En fixad bild kanske? Jag är brevbärare och fastnade direkt för bilden när jag stod och sorterade post. Nu har jag bilden som skrivbordsbild på datorn, en bild bredvid 2010-03-05 09:22:56 redan har arbete, välbetalt sådant samt arbetsgivare. För mig betyder medlemskap i facket att man får hjälp vid uppsägning och andra problem med arbetsgivaren, men det gäller tyvärr inte om man är medlem i Unionen. Tyvärr måste jag fortsätta att vara med i a-kassan eftersom jag är arbetslös, jag hamnar alltså i en beroendeställning och kan behandlas lite hur som helst. MONICA Övertid med alkohol Jag har en bekant som arbetar inom området El i Stockholmstrakten. Arbetstiden är enligt uppgift mellan kl 7 och 16, inte alltför sällan förlägger arbetsgivaren möten på sena eftermiddagar, kvällar och helger. Dessa möten avslutas ofta, för att inte säga alltid, med middag (= ännu senare). Middagen inkluderar ofta alkohol. Eftersom personalen förväntas delta borde övertid betalas ut (i tid eller pengar), men det sker inte. Jag tycker inte att arbetsgivaren ska servera alkohol över huvud taget och framför allt inte under arbetstid. Är det verkligen tillåtet att tvinga personalen att delta på möten utanför arbetstid, och utan ersättning? /M Posttidning B DUBBLA EX I FAMILJEN? Mejla medlemsregistret@unionen.se Posttidning från Kollega, 105 32 stockholm. Fel adress? För Unionens medlemmar ändras adressen automatiskt via folkbokföringen. Övriga sänder in denna remsa med nya och gamla adressen. på väggen och en på jobbet. KALLE SVAR: Nej, det är ingen fixad bild. Sjölejonet heter Kanji, var åtta år när bilden togs i fjol och håller till på japanska Kamogawa Sea World. RED Är inkomstspridningen ITSUO INOUYE/SCANPIX en statisk synvilla? I februarinumret av Kollega fick vi genom ”duellen” en inblick i Svenskt Näringslivs syn på de ökande inkomstskillnaderna. Chefekonom Stefan Fölsters strategi var att blankt förneka faktum, och att hävda att inkomstspridningen är en statistisk synvilla. Tvärtemot vad han säger ökar faktiskt klyftorna sett till livstidsinkomst alldeles katastrofalt. Regeringen har valt att göra om den permanent höga arbetslösheten till massfattigdom, genom att angripa arbetslöshetsförsäkringen, och vi kan alla förstå vad det kommer att leda till när borgerlighetens pensionssystem i framtiden ska visa vad det går för. Det är också ett faktum att tusentals ofrivilligt arbetslösa i dag inte har råd med tandläkarbesök, mediciner och andra grundläggande behov. Den höga arbetslösheten under de senaste decennierna är en konsekvens av de nedskärningar som gjordes i den demokratiska sektorn under första halvan av 90-talet. Massarbetslösheten som politikerna själva har skapat hanterar de nu genom att slå mot de arbetslösas privatekonomi, trots att de vet att denna inkomstsänkning inte kan leda till fler jobb. Man tvingar tusentals människor till fattigdom för att de befinner sig i en situation som man själva har försatt dem i. Detta är dock inget problem för Fölster. Enligt Fölster är det viktigare att titta på fördelningen av konsumtion, fritid, förmögenhet och framtidsutsikter än på själva inkomsten. Här tycks han säga emot sig själv, för inkomsten bestämmer ju oftast dessa andra faktorer. Ifall det verkligen finns stora inkomstskillnader antyder Fölsters resonemang att det inte har så stor betydelse, eftersom folk då antingen är så förmögna att de inte behöver någon större inkomst, eller är fattiga för att de har valt det själva. Han verkar mena att Sveriges hundratusentals ofrivilligt arbetslösa själva har valt att ha en låg inkomst! Fölster vill att det ska vara lättare att göra lönekarriär inom den offentliga sektorn, men följderna av hans resonemang är knappast önskvärda. Förklaringen till att det är lättare att göra lönekarriär i den vinstdrivande sektorn är att man där kan arbeta med att öka företagens vinster. Om någon ska göra lönekarriär i den demokratiska sektorn måste man däremot sänka kollegernas löner eller minska antalet anställda, för den gemensamma kakan kan bara förändras genom politiska beslut, och Svensk näringsliv lär inte vilja öka den. Om vi vill undvika lönesänkningar får vi förmoda att de ”duktiga” inom den demokratiska sektorn genom sina lönekarriärer blir så effektiva att det inte behövs så många offentliganställda, men då blir ju arbetslösheten ännu högre. För att minska orättvisorna vill Fölster göra det lättare för dem som ”ligger risigt till” att bygga upp en buffert för tuffare tider. Nu är ju saken den att tusentals svenskar aldrig har sett tuffare tider, och frågan är hur ska de kunna spara ihop till en buffert? Ska de kanske välja att tappa sina tänder och vandra barfota när vinterskorna går sönder, för att spara pengarna till ”tuffare tider”? Om Fölster menar att alla ska kunna spara ihop en buffert borde vi höja lägstlönerna och arbetslöshetsersättningen kraftigt, men är detta vad han vill? Fölster beklagar att en buffert straffar sig för dem som räknar med att behöva socialbidrag i framtiden, men han pekar inte på någon lösning. En tänkbar lösning är att de kunde få behålla både socialbidrag och besparingar, och då skulle vi i praktiken ha infört medborgarlön. En annan lösning är att vi gör som Reinfeldt tidigare förespråkat, och låter socialtjänsten träda in bara för att förhindra direkt svält. Om Fölster menar allvar med att folk behöver bygga upp en buffert för ”tuffare tider” kan vi ana vilken lösning han lutar åt. Då blir det också lättare att förstå varför de ökande inkomstklyftorna inte är ett problem för Fölster; i jämförelse med den framtid Svenskt näringsliv vill se i vårt land är kanske de nuvarande klyftorna en bagatell. ANDERS MATTSSON Läs fler insändare på www.kollega.se 3-10 KOLLEGA 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68