Budgetunderlag 2021–2023 1
Budgetunderlag 2021–2023 verksamhetsbidrag behöve
r därför även söka tillfälliga bidrag för internationella samarbeten och exempelvis turnéer. Att bevilja dessa riskerar att utestänga nya aktörer, medan avsaknad av medel till mer etablerade aktörer kan riskera att långsiktiga internationella samarbeten avslutas. På sikt kan det också hämma konstområdenas utveckling. För aktörer inom dans- och cirkusområdet är internationellt utbyte en självklar och integrerad del av verksamheten. Såväl verksamhetsbidrag som projektbidrag går i stor utsträckning till internationella samproduktioner och turnéer.5 Det faktum att svenska aktörer som är verksamma i internationella nätverk oftare spelar utomlands än i Sverige, speglar också den svaga inhemska infrastrukturen inom arrangörsledet för dans och cirkus. Svenska danskonstnärer är efterfrågade av festivaler och scener i sammanhang som håller en hög konstnärlig kvalitet, och ingår ofta i samarbetsprojekt och internationella samproduktioner. Kulturrådet märker en ökning av den internationella närvaron även inom de scenkonstområden som tidigare haft svårt att hävda sig internationellt. Teater, musikteater och performance har draghjälp av de framgångar som dans- och cirkusområdena har haft internationellt under de senaste åren. Detta är tydligt i ansökningar både för internationellt turnéstöd och för deltagande i mässor och andra internationella främjandeaktiviteter. 6 Att inte kunna möte de ökade ekonomiska behov som denna positiva utveckling medför är kontraproduktivt för områdets internationalisering, mångfald och kvalitet. Internationell verksamhet har blivit en allt viktigare och mer integrerad del för de fria musikgrupperna. Inom de turnébidrag som fördelades under 2019 avsåg 75 procent utlandsturnéer.7 Även här ser Kulturrådet i bidragsgivningen och i dialog med aktörer inom musikområdet tecken på att fria musikaktörer av hög kvalitet i dag har svårt att få till stånd nationella turnéer8. Många utställningsarrangörer ställer ut konstnärer från andra delar av världen och bidrar till möten mellan dessa och konstnärer verksamma i Sverige. Inom bild- och formområdet innehöll 45 procent av de beviljade ansökningarna om projektstöd någon form av internationellt samarbete under 2019. Året innan var motsvarande andel 68 procent.9 Bild- och formkonsten är också ett område med många mindre företag som för att kunna konkurrera på en alltmer global marknad i högre grad än i dag behöver representeras internationellt på viktiga mötesplatser som exempelvis internationella mässor. Sammantaget skulle det krävas en ökning av anslag1:2 ap.1 för att möjliggöra ett ökat internationellt utbyte och samverkan. 3.1.2. Stärkta möjligheter till medfinansiering inom programmet Kreativa Europa Kulturrådet är tillsammans med Svenska Filminstitutet nationell kontaktpunkt för Kreativa Europa – EU:s ramprogram för de kulturella och kreativa sektorerna 2014–2020. Uppdraget handlar bland annat om att öka kunskapen om programmet, ge rådgivning inför ansökan och att främja ansökningar från svenska aktörer. Europeiska samarbeten ger publiken i Sverige möjlighet att i högre grad ta del av konst och kultur från övriga europeiska länder, och de ger svenska kulturaktörer möjlighet att bygga upp 5 Årsredovisning 2019, Statens kulturråd 6 Årsredovisning 2018, Statens kulturråd 7 Årsredovisning 2019, Statens kulturråd 8 Årsredovisning 2018, Statens kulturråd 9 Årsredovisning 2019, Statens kulturråd 14/38