Budgetunderlag 2021–2023 1
Budgetunderlag 2021–2023 åren har vi också fått e
n rad nya och förstärkta uppdrag, samtidigt som förvaltningsanslaget inte har höjts i samma takt. Vi betonar vikten av att särskilda uppdrag alltid kompenseras med förstärkta anslag. Utan utökade resurser kan myndigheten tvingas bekosta uppdragen genom att prioritera ned arbetet med kärnverksamhet. Att hantera tillfälliga uppdrag med korta tidshorisonter innebär alltid en belastning för befintlig personal och att löpande arbetsuppgifter kan bli lidande, innan en organisation för uppdraget har hunnit komma på plats. Med en förstärkning av det grundläggande förvaltningsanslaget skulle myndigheten vara bättre rustad att på kort varsel genomföra nya regeringsuppdrag. 9.2.2. Avsaknad av transparens gentemot omvärlden Att en stor andel av Kulturrådets förvaltningskostnader bekostas via sakanslag är problematiskt även genom att det minskar tydligheten och transparensen gentemot omvärlden, eftersom myndighetens samlade kostnader inte framgår på ett enkelt och tydligt sätt. Transparensen är viktig inte minst gentemot kulturlivet och alla de parter som omfattas av Kulturrådets verksamhet. Kulturlivet har tidigare i praktiken varit förlorare när förvaltningsanslaget har minskats, samtidigt som myndigheten har getts större utrymme att bekosta förvaltningsutgifter genom bidragsmedel från sakanslag. Ekonomistyrningsverket (ESV) har i en rapport avseende styrningen av Skolverket belyst de negativa följderna av att göra avsteg från praxisen som finns att sakanslag inte ska bekosta förvaltningskostnader23. Bland annat konstaterar ESV att det medför administrativt merarbete för myndigheten och gör det svårare att uppnå effektivitet i verksamheten. Dessutom omfattas inte förvaltningskostnaderna som finns under sakanslag av de regler om anslagssparande, anslagskredit, låneram och räntekontokredit som gäller för förvaltningsanslag. 9.2.3. Ökat fokus på uppföljning och analys För att vidmakthålla Kulturrådets legitimitet och relevans krävs att verksamheten utvecklas med utgångspunkt i välgrundade analyser och med lyhördhet för konstområdenas skiftande behov. Löpande kontakt med fältet är nödvändigt för att ha aktuell kunskap om utövarnas villkor och förutsättningar inom respektive konstområde, och därigenom kunna bedöma bidragens träffsäkerhet samt kontinuerligt kunna anpassa dem utifrån förändrade behov. En central uppgift är att göra en systematisk uppföljning av de bidrag och andra främjande åtgärder som myndigheten arbetar med. Att ha resurser i form av arbetstid och digitala verktyg för uppföljning och analys är en förutsättning för att ta fram kunskapsunderlag och analyser som kan ligga till grund för en strategisk utveckling. I den förändrade förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) har regleringen gällande resultatredovisning i myndigheternas årsredovisningar ändrats, vilket innebär ökade krav på att presentera analyser och bedömningar av verksamhetens resultat och utveckling. Sådana analyser och bedömningar kräver att mer personella och tekniska resurser kan ägnas åt kvalitetssäkrad uppföljning av myndighetens bidragsgivning och främjande insatser. Om en alltför stor del av kapaciteten i en hårt ansträngd organisation måste användas till att få kärnprocesserna att fungera, finns ett begränsat utrymme att ta fram dokumenterade och välgrundade analyser som kan ligga till grund för att förnya bidragsformer, förändra arbetssätt och att arbeta mer med aktivt främjande verksamhet. 23 ESV, Ekonomistyrningsverkets redovisning av regeringsuppdraget om en översyn av den finansiella styrningen av Statens skolverk (Dnr. 3.1-1034/2015) 32/38