Budgetunderlag 2021–2023 1
Budgetunderlag 2021–2023 6.3. Översyn av förordni
ngar på litteraturområdet Kulturrådet ser fortsatt ett behov av att förnya och förenkla förordning (2010:1058) om statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande insatser. En mer flexibel bidragsförordning skulle öka möjligheterna att anpassa stödformerna utifrån områdets utveckling. Ett exempel är att Kulturrådet i dag har begränsade möjligheter att stödja projekt som syftar till att utveckla litteraturområdet. Förordningen begränsar stöden till utgivning och till spridning av litteratur, men Kulturrådet ser även behov av att stödja projekt som stärker området på andra sätt, till exempel genom olika kunskapshöjande insatser för utgivare, som har en angelägen utgivning men behöver stöd för att professionalisera sin utgivning. Detta behov har kommit fram bland annat i samråd med nationella minoritetsorganisationer i samband med Kulturrådets uppdrag att främja nationella minoriteters litteratur. Kulturrådet anser också att förordning (2007:1435) om statsbidrag till internationellt utbyte och samarbete på litteraturområdet behöver anpassas för dagens behov inom området. Samarbeten och utbyten internationellt sker på ett mer mångsidigt sätt än tidigare och behov finns för utveckling av bidragsgivningen, så att verksamheten blir mer relevant och bidraget mer ändamålsenligt. Förordningen behöver ge utrymme för fler typer av utbyten mellan fler typer av aktörer. 6.4. Förtydligat uppdrag om samordning av läsfrämjande insatser Kulturrådet har sedan 2014 enligt regleringsbrev i uppdrag att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Anslag 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter tillfördes då 15 miljoner kronor för detta ändamål. Senare har regeringen även förstärkt myndighetens arbete med initiativet Bokstart genom 10 miljoner kronor årligen för åren 2017–2020 och enligt 2020 års regleringsbrev finns nu har anslaget tillfälligt höjts till 50 miljoner kronor (varav 10 miljoner avser Bokstart). Utifrån att Kulturrådets uppdrag att samordna läsfrämjande insatser av nationellt intresse nu gått in på sitt sjätte år, och att Kulturrådets verksamhet och roll inom området har etablerats bland annat genom Bokstart, måste uppdraget betraktas som långsiktigt. Därmed bedömer Kulturrådet att det skulle vara ändamålsenligt att uppgiften ”att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt intresse” skrivs in i myndighetens instruktion (Förordning (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd). Kulturrådets uppdrag tar sin utgångspunkt i Kulturrådets handlingsprogram som reviderades under 2019. Handlingsprogrammet beskriver Kulturrådets definition av läsfrämjande, prioriterade målgrupper, samt bidragsgivning och andra främjande insatser inom läsfrämjande. Fyra områden lyfts fram som särskilt angelägna: • att öka medvetenheten om betydelsen av det sammanhang där läsningen sker och betydelsen av läsande förebilder • att stärka språkutveckling på flera språk • att göra läsning tillgänglig utifrån läsarens förmåga och preferenser • att ge tillgång till litteratur av hög kvalitet. Under 2010-talet har läsfrämjande varit i fokus för både utredningar och statliga satsningar. Läsdelegationen lyfte i sitt slutbetänkande (SOU 1028:57) bland annat betydelsen av att hela samhället tar ansvar för barns och ungas läsning. Det är också utgångspunkten för de nationella mål för läs- och litteraturfrämjande, som beslutades av riksdagen redan 2013. För att detta ska kunna förverkligas behövs dock en långsiktig strategi för att samla statens insatser, skapa mer strategisk samverkan mellan myndigheter och en samsyn om hur staten bäst kan stödja exempelvis samverkan inom 25/38