Budgetunderlag 2021–2023 1
Budgetunderlag 2021–2023 nödvändiga och att satsn
ingar inom andra områden blir lidande på grund av att musikinstitutionerna kräver ökade regionala medel. Kulturrådet understryker att det är avgörande att förstärkningen permanentas med 58 miljoner kronor årligen. Om regionerna skulle gå miste om medlen skulle det innebära en väsentlig försämring av institutionernas och verksamheternas möjligheter att fortsatt erbjuda musikverksamhet av samma bredd, kvalitet och omfattning som hittills. 2.2. Tidsbegränsade förstärkningar inom kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen har förstärkts med två tidsbegränsade satsningar som rör verksamhetsområden som har tillkommit och ingår permanent i kultursamverkansmodellen. Dessa medel sträcker sig endast fram till och med år 2020. För att skapa stabila förutsättningar och bestående utveckling inom den regionala kulturverksamheten måste den statliga kulturpolitiken bedrivas långsiktigt, varför dessa förstärkningar av kultursamverkansmodellen bör ligga kvar från och med år 2021. Kulturrådet föreslår att anslaget 1:6 ap.1 tillförs sammanlagt 55 miljoner kronor årligen från och med 2021 för att permanenta dessa två tidsbegränsade förstärkningar. 2.2.1. Medel för läs- och litteraturfrämjande Inom ramen för regeringens satsning för en stärkt biblioteksverksamhet (2018-2020) med syfte att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet, fördelas 25 miljoner kronor årligen inom ramen för kultursamverkansmodellen. Förstärkningen är välbehövlig utifrån ett regionalt perspektiv, eftersom ingen ökning av anslagen har gjorts till följd av att läs- och litteraturfrämjande från och med 2015 ingår som nytt verksamhetsområde i modellen. För att kunna möta behoven och den höga ambitionsnivån inom den regionala biblioteksverksamheten och det läs- och litteraturfrämjande arbetet runt om i landet bör medlen permanentas. Kulturrådet kommer att lämna en slutrapport till regeringen om satsningen Stärkta bibliotek 2021 men ännu saknas en samlad uppföljning av vilka effekter som uppnåtts på regional och kommunal nivå. En första studie har dock publicerats under 2019, rapporten Folkbibliotek i glesbygd. Kunskapsläge och praktiska erfarenheter av Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Rapporten är baserad på intervjuer och gruppdiskussioner med representanter från kommunala och regionala bibliotek samt en genomgång av kunskapsläget om biblioteksverksamhet glesbygd och en sammanfattning av relevant internationell forskning. Med utgångspunkt i bibliotekslagen lyfter Hansson fram tre prioriterade områden som de studerade glesbygdsbiblioteken har särskilt svårt att uppfylla: läsfrämjande, arbetet med de nationella minoriteterna och urfolket samer samt arbetet med digital delaktighet och digitalisering. En av slutsatserna i rapporten är att “Nationella satsningar som Stärkta bibliotek har också en tydlig positiv verkan på möjligheterna att göra lokalt anpassad verksamhetsutveckling, inte sällan i samverkan med regionala satsningar.” Att förstärka den regionala biblioteksverksamheten är motiverat även mot bakgrund av Kungliga bibliotekets förslag till nationell biblioteksstrategi. I strategin lyfts den stora betydelsen av regional biblioteksverksamhet för utveckling och stöd till folkbibliotek och för att garantera likvärdig biblioteksverksamhet i hela landet. KB föreslår till exempel att regional biblioteksverksamhet ska ingå i en nationell struktur för kompetensutveckling inom biblioteksområdet i samarbete med nationalbiblioteket och relevanta högskolor. Det motiverar ett stärkt och långsiktigt stöd till regional biblioteksverksamhet inom ramen för kultursamverkansmodellen. 9/38