tema Hjärtat När hjärtat slår i otakt Hjärtat är
den knytnävsstora muskel som håller igång blodomloppet. Det är ett tåligt organ men kan ändå drabbas av en rad olika åkommor – vissa ganska harmlösa, andra direkt livshotande. TEXT JOHAN ÖBERG ILLUSTRATION KENNETH ANDERSSON Vården har blivit bättre på att förebygga och behandla hjärtåkommor. Ändå dör fyra av tio svenskar i någon hjärtsjukdom. Vår livsstil har stor betydelse för hjärthälsan. Rökning, övervikt, långvarig stress och för lite motion är några kända faktorer som ökar riskerna. Om du är uppmärksam på hur ditt hjärta mår är det lättare att få vård i rätt tid. Vissa hjärtproblem kan vara harmlösa men likafullt kännas väldigt obehagliga. Hjärtklappning till exempel, är en ofarlig övergående rubbning av hjärtrytmen som många av oss upplever någon gång ibland. Hjärtat dunkar hårt och snabbt och slagen kan vara både regelbundna och oregelbundna. Det kan hjälpa om man undviker att röka och drar ned på konsumtionen av kaffe och alkohol. När hjärtklappningen kommer är det bra att försöka slappna av och ta djupa lugna andetag. Det kan minska adrenalinpåslaget och lugna ner hjärtrytmen. Arytmier är ett samlingsbegrepp för oregelbunden hjärtrytm. När hjärtat slår oregelbundna slag kan det ha en rad olika orsaker, som feber, blodbrist, smärta, rädsla eller ångest attacker. Några enstaka extra hjärtslag eller andra rytmiska oregelbundenheter är inget att oroa sig för. Om det återkom mer eller 1177 Vårdguiden nr 3 2015 inte ger med sig kan det däremot bero på ett allvarligt hjärtproblem, som förmaksflimmer. Förmaksflimret gör att hjärtat får sämre förmåga att pumpa runt blodet. När blodet blir mer stillastående i hjärtat klumpar det lättare ihop sig och bildar proppar, som sedan kan fastna och orsaka hjärtinfarkt eller stroke, blodpropp i hjärnan. Båda är allvarliga tillstånd som kan ge men för livet eller leda till döden. Hjärtats rytm styrs av elektriska signaler, och de signaler som styr förmaken ska komma från sinusknutan som sitter i hjärtats högra förmak. Vid förmaksflimmer skickas signalerna i stället från andra håll i hjärtat, och mycket oftare än vad som är meningen. De ”galopperande” elektriska signalerna gör att förmaket varken hinner fylla på eller tömma ut blod i den takt som behövs. Hur ofta attackerna återkommer och hur allvarliga de är varierar. En del lever med återkommande attacker av förmaksflimmer hela livet. En del drabbas varje vecka, andra med flera års mellanrum. Förmaksflimmer kan bland annat orsakas När ska man söka vård? • Ring 112 om symtomen är oregelbundna hjärtslag och samtidig smärta i bröstet. • Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning vid hjärtklappning som börjar plötsligt utan utlösande orsak och inte går över inom några minuter, samt vid hjärtklappning med yrsel eller illamåenzde. • Sök vård på en vårdcentral om du blir trött och orkar mindre, lätt blir andfådd, ibland får svårt att andas, ofta behöver upp och kissa på natten, får snabbare puls, går upp i vikt på grund av att vätska samlas i kroppen eller får svullna anklar och ben. • Du kan alltid ringa 1177 om du är orolig eller osäker. av ärr efter hjärtinfarkt, överproduktion av sköldkörtelhormon eller rubbning av vätskebalansen. Om någon annan sjukdom orsakar flimret är det viktigt att man får behandling för den. Med ekg får man fram en kurva som visar hur hjärtat arbetar. Om förmaksflimret kommer och går, kanske det inte fångas upp om ekg görs vid ett enda tillfälle. Då får man ha en liten apparat på sig som registrerar ekg under ett helt dygn medan man sköter sina vardagssysslor. En annan möjlighet är ett så kallat arbetsekg som görs medan patienten cyklar på en testcykel så att hjärtat belastas. Läkemedel mot förmaksflimmer verkar » 7