Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22 bästa lättdrycker "Framtiden verkar
dyster när man grubblar över ett glas öl, men man hoppas att barna ändå får ett glas öl", sjöng Hasse Alfredsson i en visa som fortfarande är lika sång- och gångbar. Med "barna" syftade han då inte så mycket på just barn som på kommande generationer, och visst kan det vara något att slå upp ett glas öl och grubbla över vad ens barn och barnbarn ska dricka en vacker dag. Om inget svart moln förmörkar denna "vackra" morgondag, kan vi räkna med ett allt bättre dryckesutbud framöver. Avregleringen på den svenska alkoholmarknaden har medfört en formlig störtsjö av nya drvcker sedan i januari 1995. Det finns nu uppåt 300 ölmärken att välja mellan och omkring 4000 viner i de båda sortimenten, den ordinarie prislistan samt beställningsprislistan. Inflödestakten börjar dock att mattas, och förmodligen kommer en naturlig utgallring, såväl av agenter/importörer som av deras produkter, att äga rum. Samtidigt kommer kvaliteten på framför allt vin att stiga. Den hårdnande konkurrensen på världsmarknaden driver fram allt bättre råmaterial, druvor och kloner, som med nvgammal vingårdsskötsel planteras och odlas i optimalt gvnnsamma klimat och jordar och sedan förädlas till vin med en kunskap och källarteknik som förenar det bästa av gamla traditionella metoder och vinindustrins senaste teknologiska landvinningar. BÄTTRE LÄTTDRYCKER Det finns alltså gott hopp om att både vi och "barna" ska få njuta av ännu bättre drycker framöver. Öl och i ännu högre grad vin kommer sakta men säkert att höja sin snittkvalitet, men här finns också en drvckeskategori där man skulle kunna förvänta sig en riktigt dramatisk kvalitetshöjning. Det gäller de så kallade lättdryckerna. Avdelningen lättdrvcker står sist i Systembolagets prislista och är uppdelad på röda (4 märken), vita (9), rosé (1), mousserande (3), aperitif/bitter (4), cider (5), lättöl (4) samt "andra lättdrycker", där Bergakungens glögg med 0,1 % alkohol ståtar i ensamt majestät. Totalt 31 artiklar. Går man tillbaka ett och två år låg antalet på 23 artiklar, vilket tyder på en klar ökning 1996. "Lättdrycker innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol och används som motsvarande drvcker med alkohol", lyder den inledande texten i dagens prislista. För bara ett år sedan fanns tillägget "vad som i dagligt tal brukar kallas alkoholfritt". Den termen, alkoholfritt, ar dock numera skrotad, eftersom den var missvisande. Inte heller talar man om lågalkoholvin längre. 1988 körde v&s igång en serie lågalkoholviner, kallad "demi" eftersom de låg på ungefär halv normal alkoholstvrka. Det skedde i den framböljande hälsovågens tecken, men blev ingen succé utan stämplades av vinjournalister och konsumenter snarast som en halvmesyr. Vinerna var ju trots allt för starka både för bilförare och andra som av någon anledning ville undvika alltför många procent. LJUMT INTRESSE För att få min teori om tillväxt och trend på lättdrvcksfronten bekräftad ringde jag upp lättdrvcksansvarige Jan Åhman på Systembolagets huvudkontor. "Kolla inte fakta, då spricker storyn" lyder ett beryktat journalistord, och det var nästan vad som hände. Jo, antalet lättdrycker hade visserligen ökat med en tredjedel sedan förra året, medgav Åhman, men försäljningen stod sedan fem år tillbaka och stampade på runt 700 000 liter årligen. Och då Systembolaget förra året gick ut med offertförfrågan till agenterna, fick man endast tre(!) svar. Intresset för lättdrvcker var med andra ord konstant ljumt, både hos Systembolag, importörer och konsumenter. Ändå tänker jag framhärda och påstå att framtiden ter sig ljus för lättdryckerna. Även om metoderna att framställa t ex lättvin fortfarande är mycket kostsamma, vore det orimligt om tekniken inte skulle utvecklas dithän att lättdrvcker smakmässigt kan bli ett skapligt alternativ till normalstarkt öl, vin och andra alkoholhaltiga drycker. JANS FAVORITER Flera producenter är redan på god väg, och för er som inte har upptäckt dessa lättdrvcker följer här en lista på mina egna favoriter. Den toppas av amerikanska lättölet Samuel Adams Golden Lager (2,2%, nr 1958, pris 8:-/33 cl) och Martini flash (2%, nr 1923, 36:-/75 cl) som är en bubblande söt och urfrisk italiensk muskatdrvck - till kakor, desserter och festliga tillfällen. Bland de röda lättdrvckerna har kaliforniska Ariél Cabernet Sauvignon (0,5%, nr 1935, pris 12:-/18,7 cl) ingen konkurrens, och pä den vita sidan tar australiska Loxton Wooded Chardonnay (1,2% - halvtorrt, nr 1915, pris 34:-/75 cl) tätplatsen, följt av ett jämnt och bra koppel matviner bestående av de halvtorra tvska Blue Nun Light (mindre än 2,25%, nr 1905, pris 27:-/75 cl) och Ariél Chardonnay (0,5%, nr 1933, pris 12:-/18,7 cl) samt den torra Loxton Gewurztraminer (mindre än 2,25%, nr 1911, pris 34:-/75 cl). Samma goda klass håller italienska Toselli (0,5%, nr 1901, pris 24:-/75 cl), men den gör sig nog bättre före maten. Loxton Sparkling Brut (mindre än 0,5%, nr 1908, pris 34:-/75 cl) är den enda lättdrvcken värd namnet mousserande, och i kategorin aperitif/bitter finns två högpoängare: österrikiska Ritter Pfirsich (0,7%, nr 1960, pris 42:-/75 cl) som är en persikofruktig, halvtorr och spritsig festdryck samt italienska Rozzano Bitter (mindre än 2,25%, nr 1917, pris 27:-/75 cl) som är en mycket användbar drinkblandare. Ciderlättdryckerna har jag ännu inte kläm på, men ber att få återkomma. JAN SAMUELSO N Ä R BUFFÉ S ÅTERKOMMAND E VINKRÖNIKÖ R
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32