Tidningen Energi 1
Tuffa klimatmål – men enad bransch står bakom MIL
JÖ Uppvärmningssektorn ska vara fossilbränslefri till 2030. År 2045 ska sektorn vara en kolsänka som hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Det är målsättningen i den färdplan som branschen nu har tagit fram till Fossilfritt Sverige. För att nå riksdagens mål om ett klimatneutralt samhälle år 2045 krävs en rad med åtgärder av hela samhället och många tekniksprång måste genomföras på kort tid. En stor del av det praktiska arbetet för att nå målet ligger hos näringslivet. Regeringens initiativ Fossilfritt Sverige har därför gett olika branscher i uppdrag att ta fram sina egna färdplaner för att respektive bransch ska bli fossilfri. Lämnat till Fossilfritt Sverige Arbetet med att ta fram en färdplan för uppvärmningssektorn har pågått sedan i april 2018 och hålls samman av Profu, som är initiativtagare till Värmemarknad Sverige där många av de deltagande aktörerna ingår. Färdplanen lämnades till Fossilfritt Sverige i november. – Vi har bland annat tagit fram en gemensam vision, ett antal gemensamma åtaganden som alla står bakom och ett antal uppmaningar till andra som behöver bidra till att skapa förutsättningar för att nå en fossilbränslefri uppvärmningssektor, säger Kjerstin Ludvig på Profu, som medverkat i framtagandet. – Dessutom har olika aktörsgrupper antagit egna åtaganden för hur de kan och vill bidra. Alla som vill får ställa sig bakom färdplanen. I vår ska den överlämnas till regeringen tillsammans med färdplaner för andra sektorer. Nästa steg blir sedan att genomföra visionen. Krävs ökad samverkan Den svenska uppvärmningssektorn har redan genomfört en stor omställning mot kraftigt minskad andel fossila bränslen, men det återstår en liten andel fossila inslag både för lokal värmeproduktion i fastigheter och inom fjärrvärmeproduktionen. För att bli av med den återstående fossila delen vill sektorn bland annat öka samverkan mellan såväl olika energilösningar som mellan olika typer av aktörer som kunder, leverantörer och myndigheter. Även om utgångsläget för uppKjerstin Ludvig. värmningssektorn är bra, finns det utmaningar. Inte minst att flera av de frågor som behöver hanteras för att uppnå fossilfri uppvärmning kräver medverkan från andra delar av samhället. Att minska inslagen av fossila material som plast i det restavfall som går till energiåtervinning är en sådan fråga. Ett annat område är koldioxidavskiljning och koldioxidlagring (CCS), som ännu inte har prövats i stor skala i Sverige. CCS lyfts fram som en nödvändig lösning av IPCC för att klara 1,5 gradersmålet, men aktörerna inom uppvärmningssektorn behöver hjälp av andra för att kunna genomföra dessa åtgärder. Här behöver riksdag och regering bidra till förutsättningar för forskning, utveckling och pilotprojekt och inte minst genom politik och styrmedel. Uppvärmningssektorns aktörer vill vara med och ta ansvar men kan inte göra det själva. ”Det är en styrka att aktörerna enas om en gemensam viljeinriktning” Det som skiljer denna färdplan från många av de andra färdplanerna som tas fram av Fossilfritt Sverige är att denna färdplan omfattar en sådan bredd bland de deltagande aktörerna. Det är också delvis konkurrerande verksamheter som har olika syn på fossilfri uppvärmning. – Det är en styrka att aktörerna enas om en gemensam viljeinriktning. Det finns fortfarande många frågor som kommer att behöva diskuteras i nästa fas, till exempel när vilka lösningar är lämpliga, hur olika energilösningar kan samverka och hur affärsmodeller för det ska se ut. Att sprida information om goda exempel blir också viktigt, avslutar Kjerstin Ludvig. TEXT: ANN-SOFIE BORGLUND FOTO: MOSTPHOTOS Nr 8 2018 Tidningen ENERGI 15