Tidningen Energi 1
Tema Mobilitet/historia Mrs Ford körde elbil Henr
y Fords fru Clara Jane Bryant Ford körde en Detroit Electric. Den var tyst, bolmade inte rök och brann inte upp. TEXT: MORTEN VALESTRAND Miljödebatten runt bilar fanns redan 1908, något många i dag har svårt att tro med tanke på hur kort vi har kommit sedan dess. Men folk hostade inte mindre för 110 år sedan bara för att de saknade klimatperspektiv. I de trånga och snabbt växande amerikanska städerna stod bensinbilarna lite överallt och spydde ut orenad oljerök. Det var inte heller ovanligt att bilar brann upp eller motorer exploderade. I bilens barndom fanns många biltillverkare, ingen besiktningsplikt och få trafikregler. För folk med stil Och så fanns det elbilar. Faktum är att innan första världskrigets början 1914 var det elbilen som rådde på bilmarknaden. Mellan 1907 och 1939 såldes totalt över 14 000 elbilar i USA. Bensinbilstillverkaren Henry Fords fru Clara Jane Bryant Ford körde en Detroit Electric, samma modell som idag står på Göteborg Energis museum Elyseum. Och det var Detroit Electric som toppade elbilslistan långt in på 1930talet. Deras huvudmodell sågs som en välskruvad kvalitetsbil vars marknadsföring vände sig till urbana kvinnor, affärsmän och folk som ville ”köra med stil”. Alternativet var att köra det som Clara Janes man höll på med: bensinbilar och förbränningsmotorer. Henry Ford köpte själv in ett par exemplar av Detroit Electric som hans folk plockade isär och lånade idéer ifrån. Spara på vikten Bland annat kunde bensinbilen spara in på vikten. Hälften av Detroits tjänstevikt på 1,3 ton kom från batteripaketet som bestod av 14 stycken 6V Edisonbatterier. GlödlampsEdison var också känd som batteriproducent. I bilen kontrollerades batterierna av ett styrrelä som på ett fiffigt sätt genom växelvis serie eller parallellkoppling kunde variera farten, beroende på vilken av de fem förinställda hastigheterna man hade valt. Enligt reklamen kunde Detroit Electric köra tolv mil mellan laddningarna, i praktiken ett par mil mindre om man ville vara på den säkra sidan. Under ett jippo 1911 kördes en specialpreparerad Detroit Electric hela 33 mil på en laddning, en stor bragd med tanke på den tidens vägstandard. Henry Ford, som lanserade sina egna TFord och AFord, var för övrigt inte sämre affärsman (eller lyssnande make) än att han också samarbetade med Thomas Edison för att bygga upp ett stort nätverk av laddstationer. Oljebolagen vann dock den politiska kampen om infrastrukturen och förbränningsmotorn övertog. 1938 gick Detroit Electric Car Company i konkurs och efterhand dog den första elbilsgenerationen ut. Ironiskt nog bidrog även el till elbilens död genom att bensinbilarna började använda elektriska startmotorer. Sveriges första elbil Sveriges första elbil kom från Västerås. Den första elbilen som tillverkades i Sverige konstruerades 1899 av ingenjören Harald Håkansson i Västerås. Under andra världskriget fick elbilen ett uppsving och marknadsföringen var inte olik dagens. Det ASEA-ägda bolaget Svenska Elektrobil AB tillverkade ellastbilar och eltruckar med 30 Tidningen ENERGI Nr 8 2018 miljöargument. ”Bort med det hälsovådliga sotet, bort med de farliga gaserna. Renhet och hygien äro Edra kunders oeftergivliga krav,” menade Svenska Elektrobil i sina annonser. ASEA ellastbil 1941.