Tidningen Energi 1
Tema Mobilitet Dragkamp om biom I Sverige idag ha
r vi kapacitet att producera 6 TWh biodrivmedel. Om några år kan vi enligt beräkningar producera så mycket som 32 TWh, men räcker bioenergiråvaran till allt vi behöver som el, uppvärmning och biodrivmedel? Och finns det risk för att det blir konflikter mellan olika branschers målsättningar? Anna Krook Riekkola, biträdande universitetslektor på Luleå tekniska universitet, har analyserat eventuella målkonflikter mellan ökad elproduktion från fjärrvärme och en ökad andel inhemskt producerade biodrivmedel. Resultaten i rapporten ”Biomassa, systemmodeller och målkonflikter” visar att biomassan spelar en viktig roll för att nå klimatmålen, men det finns inga entydiga svar på hur bioenergin används bäst. – Om allt mer bränslen från skogen ska användas till drivmedel, kan det vid en första anblick verka som om det är negativt för fjärrvärmebranschen, men det behöver inte bli så. Dels använder fjärrvärmebranschen rester från skogen som få 34 Tidningen ENERGI Nr 8 2018 andra vill använda, och dels kan produktion av biodrivmedel ge upphov till överskottsvärme som kan ge fjärrvärme. Det kan dock uppstå en målkonflikt, menar Anna Krook Riekkola och det är om vi får en hög andel fjärrvärmeintegrerad biodrivmedelsproduktion eftersom den leder till minskat behov av kraftvärmeverk, och därmed mindre elproduktion från dessa anläggningar. Däremot visar resultaten att för biodrivmedelsproduktion under 1015 TWh, så behövs även biokraftvärmeverk för att möta värmeunderlaget i fjärrvärmenätet, eftersom skogsintegrerad drivmedelsproduktion är mer energieffektivt och därmed inte har så mycket överskottsvärme. Biodrivmedel i Norden Svebio har sammanställt hur kapaciteten för biodrivmedel ser ut i Norden. Det finns 122 befintliga och planerade anläggningar som sammanlagt skulle kunna ge nästan 50 TWh biodrivmedel per år till 2025. De vanligaste råvarorna vid tillverkning av fordonsbränslen förväntas bli restprodukter från skogen som tallolja, sågspån och lignin från svartlut. Restoljor och ”Om man skapar en efterfrågan kommer det att komma fram större volymer av olika restprodukter” fetter, plastavfall samt organiskt avfall är andra exempel som kan användas för att göra biodrivmedel. Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio tror inte att det kommer att uppstå några stora målkonflikter om bioråvaran inom de närmaste åren. – Jag tror vi kommer få se nya typer av bioråvara som kan användas till både el, värme och fordonsbränslen. Många typer av avfall kan med fördel användas, både från jordbruket, skogsbruket, industrier och hushåll. Det finns ingen brist på bioråvara som jag ser det. Vi kommer också i fortsättningen att ha fri handel över gränserna med bioråvaror. Hur styrmedlen utformas kommer att vara viktigt för att det inte ska bli en