Tidningen Energi 1
HALLÅ DÄR! Malin Hallin Chef för Hållbar utveckli
ng på Preem ”Vi kommer få fram nya bioråvaror” Kommer vi att få problem med att få bioråvaran att räcka till allt vi behöver? – Nej, jag tror inte att det kommer att bli stora målkonflikter kring bioråvaran. Det förnybara samhället kräver att vi satsar på en kombination av olika lösningar. På Preem ser vi en uppsjö av möjligheter och jag är övertygad om att vi kommer kunna få fram nya typer av bioråvaror. Det handlar om att få till en väl fungerande cirkulär ekonomi. Det som idag betraktas som avfall, kan vi i många fall använda för att göra biodrivmedel av. Hur gör Preem för att få fram assan snedvridande konkurrens om bioråvaran i framtiden. – Om det skulle uppstå konkurrens, blir det viktigt att ha styrmedel som gör att de olika användningarna får liknande och rättvisa villkor. Värmesidan kanske kan få det lite jobbigare, men värmeverken kan å andra sidan lättare hitta andra bränslen, typ returträ och andra avfallsbränslen. Bioråvaran kommer att fördelas och användas på andra sätt än idag. Vad bioråvaran kommer att användas till är en marknadsfråga, det kommer att handla om vem som betalar bäst. Nya bränslen Kjell Andersson tror också att en ökad efterfrågan på bioråvara kommer att leda till att nya typer av bränslen kommer fram. – I Norge har de kommit långt med sin förnybara flygbränslekvot, 0,5 procent av flygbränslet måste från 2020 bestå av biobränsle och till 2030 ska det vara 20 procent, det ger incitament att dra igång anläggningar för tillverkning av biodrivmedel. Jag tror att om man skapar en efterfrågan kommer det att komma fram större volymer av olika restprodukter som kan användas både till värme och biodrivmedel. Om det blir stor konkurrens kring biobränsle, så kan värmeverken elda grenar och toppar (grot), vilket inte så många andra sektorer efterfrågan och det används inte för biodrivmedel. Enligt Raziyeh Khodayari, ansvarig för tillförsel på Energi företagen Sverige, finns det mycket grot som värmeverken kan använda. Det är dock en del problem med att få ut groten, då det råder brist på maskinförare och lastbilsförare som kan få ut bränslen från skogen, så det mesta blir kvar i skogen. Hon skulle vilja se att Skogsstyrelsen, Energimyndigheten och andra myndigheter kommunicerar skogens klimat och miljönytta i större utsträckning än vad som görs idag. – Aspekter som att skogsindustrierna omsätter 193 miljarder kronor per år och ger 100 000 jobb behöver belysas bättre. Då kanske fler satsar på att ta fram den bioråvara vi behöver, avslutar Raziyeh Khodayari. TEXT: MARIE KOFOD-HANSEN ILLUSTRATION: ERIK NYLUND bioråvara och utveckla hållbara drivmedel? – Vårt mål är att sälja och producera minst tre miljoner kubikmeter förnybart drivmedel till senast år 2030. Sedan flera år har vi samarbetat med SunPine för att göra biodiesel och biobensin med tallolja som råvara. Tillsammans med Vattenfall jobbar vi med att ta fram förnybar vätgas från vatten med hjälp av elkraft. Vi har även flera andra samarbeten på gång där vi använder lignin och sågspån eller andra restprodukter från skogsoch massabruk. Vilka är de största utmaningarna för Preem vad det gäller att få fram nya bränslen? – Vi behöver långsiktiga spelregler från politikerna, så att vi vågar investera. Vi måste också tänka på den fordonsflotta som vi har idag. Många av de bilarna har förbränningsmotorer och kommer att finnas på vägarna i minst 20 år. Där kan vi göra en insats och få fram bensin och diesel som är tillverkad av förnybara råvaror. Jag tror att flyg och transporter på vägar kommer att gå på flytande biodrivmedel, men när vi som privatpersoner tar bilen för att handla, tror jag det kommer att ske i en elbil. MARIE KOFOD-HANSEN Nr 8 2018 Tidningen ENERGI 35