Tidningen Energi 1
Martin Olsson och Peter Johansson på fjärrvärmeve
rkets övervakningscentral i Trollhättan. Potentialen för svensk rest- och spillvärme I dag levererar fler än 80 företag i Sverige sammanlagt 4,3 TWh industriell restvärme till 65 fjärrvärmenät, vilket är cirka 8 procent av all fjärrvärme. Det finns en teoretisk potential på totalt 6-8 TWh industriell restvärme i Sverige, nästan dubbelt så mycket som används i dag, enligt en kartläggning inom forskningsprogrammet Fjärrsyn, finansierat av Svensk Fjärrvärme och Energi myndigheten. Spillvärmen kommer främst från den energiintensiva basindustrin – raffinaderier, pappers-, kemisamt järn- och stålindustrin. Utöver den industriella restvärmen svarar värme från avloppsreningsverk och sjöar för 3,3 TWh och gaser från gamla deponier och restgaser från industrier för 1 TWh. Möjligheten att använda industriell spillvärme har lett till att en del fjärrvärme företag har kopplat samman sina fjärr värmenät för att öka storskaligheten. när det gäller exempelvis inköp och strategiska utredningsfunktioner. Den nya ledningen är resultatet av många års planering. Investeringskostnaden är runt 115 miljoner kronor som Vattenfall och Trollhättan Energi delar på. I kostnaden ingår förutom själva ledningen även en växlarstation, pumpstation och en ackumulatortank. Frågan har diskuterats och utretts åtskilliga gånger. Redan på 1980talet fanns planer på att bygga ihop de två näten, men av olika anledningar, främst ekonomiska, rann det hela ut i sanden. Den första fördjupade utredningen gjordes 1999, men det blev inget den gången heller. 2015 aktualiserades frågan igen och nu gick det bättre. När alla parter insåg att man kunde räkna hem investeringen även på kortare sikt lossnade det. I oktober 2016 slöts ett långsiktigt avtal om ett energisamarbete mellan Trollhättan Energi och Vattenfall och att knyta samman fjärrvärmenäten med en helt ny ledning. I anslutning till detta tecknades även ett nytt avtal mellan Vattenfall och Vargön Alloys om fortsatta värmeleveranser. Syftet med avtalet vara att kunna tillvarata ytterligare restvärme från Vargön Alloys och samtidigt kunna utnyttja befintliga produktionsanläggningar för att få en lägre produktionskostnad. Lemankraschen Det första symboliska spadtaget togs i november 2016 på pappersbruket Holmens före detta område i Vargön, ett stenkast från Alloys. Ledningen togs i drift 1 januari 2018. I energisamarbetet ingår Vattenfall, Trollhättan Energi och Vargön Alloys. Vargön Alloys, som har 185 anställda, är en del av turkiska Yyldirim Group. Eftersom tillverkningen är en mycket energiintensiv process har företaget utvecklat ett eget system med värmeåtervinning för att ta tillvara restvärmen från tillverkningen. Tidigare såldes värmen både som överhettad ånga till grannen Holmens pappersbruk och som hetvatten till fjärrvärmenätet i Vänersborg. 2008 la pappersbruket ner sin produktion i samband med Lehmankraschen. – Eftersom Vänersborgs energibehov under sommaren inte alls var lika stort som tillgången på restvärme gick mycket värme rakt ut i Göta älv, berättar Stefan Nordmark. Nu kan vi utnyttja restvärmen även på sommaren. Nästan all värmeenergi tas tillvara tack Nr 8 2018 Tidningen ENERGI 47