Kulturrådets årsredovisning 2020 1
Kulturrådets årsredovisning 2020 Inom vissa bidra
g finns det tydliga könsmönster sett till representations- eller maktposition eller sett till båda variablerna (räknat i antal personer, inte i arbetad tid). Kvinnor utgör exempelvis en högre andel inom ett antal stöd inom litteratur- och biblioteksområdet, till exempel Stärkta bibliotek, Bokstart och efterhandsstöd till utgivning av barn- och ungdomslitteratur, medan män är i majoritet i exempelvis facklitteraturgenren. Den övervägande delen av upphovspersoner och konstnärliga ledningar inom scenkonstområdet är kvinnor – både i de inkomna ansökningarna och i de ansökningar som fick bifall. Detta speglar fördelningen över fältet i stort. Kulturrådet följer representationen av andelen kvinnor och män i återrapporteringarna. I uppföljningen av kultursamverkansmodellen delas personaldata upp på kvinnor och män efter juridiskt kön. Några preliminära uppgifter för 2020 kan inte ges ännu, eftersom dessa redovisas först 2021. Tidigare års uppföljning visar dock att fördelningen av årsarbetskrafter på aggregerad nivå inte har förändrats nämnvärt sedan 201324 utan fördelningen mellan män och kvinnor totalt sett har varit relativt jämn. Vi bedömer att utvecklingsbehoven framför allt finns inom enskilda konstområden där könsfördelningen är mindre jämn. Det ska samtidigt påminnas om att bidragen endast är en del av ett större sammanhang, där andra faktorer som utbildning samt ekonomiska förutsättningar för utövare ingår. 19.2. Breddat deltagande Enligt de kulturpolitiska målen ska allas möjlighet till kulturupplevelser och till eget skapande främjas. Att skapa ökad tillgång till kultur i hela landet och nå nya grupper har länge varit centralt i kulturpolitiken. Samtidigt har kulturvanorna och deltagandet i kulturlivet inte ändrats väsentligt över tid, och kulturdeltagandet för olika grupper i befolkningen varierar beroende på kön, ålder, boendeort och socioekonomiska faktorer.25 Under året har arbete pågått med en uppföljning av hur de regioner och verksamheter som får stöd genom kultursamverkansmodellen arbetar med breddat deltagande i kulturlivet. Bland annat samlade vi in uppgifter om hur de regioner och verksamheter som får stöd genom kultursamverkansmodellen arbetar med breddat deltagande i kulturlivet. Med breddat deltagande avses att konst och kultur ska komma breda grupper av invånare till del utifrån aspekter som till exempel socioekonomiska och geografiska förhållanden samt diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Uppföljningen fokuserar primärt på ett publik-, besökar- och användarperspektiv. Kulturrådets bidragsgivning baseras på de kulturpolitiska målen. Bidragsgivningen ska främja allas tillgång till och deltagande i kulturen, och här är bland annat Kulturskolecentrums uppdrag att stödja kommunerna i att utveckla sina kulturskolor bland annat så att dessa blir tillgängliga och relevanta för fler. Ett av syftena med statsbidraget riktat till kulturskoleverksamhet är att genomföra särskilda insatser för att nå nya målgrupper. Kulturskolecentrum följer utvecklingen över tid genom att samla in personnummer via den årliga kulturskolestatistiken, som sedan 2019 tas fram av Kulturskolecentrum. I tillägg till uppgifter om deltagarnas kön och ålder ger personnummer goda möjligheter att följa två 24 År 2013 hade Kulturrådet första gången data från samtliga regioner i kultursamverkansmodellen. 25 Myndigheten för kulturanalys (2020). Kulturvanor i Sverige 2019, Kulturfakta 2020:4. 74