Årsredovisning 1
Kulturrådets årsredovisning 2021 Inom ramen för K
ulturrådets pågående genomlysning av bidrag till fria kulturaktörer har vi tillsammans med Författarfonden, inlett en dialog med Författarförbundet för att diskutera vilken typ av stöd som är mest ändamålsenligt för att stärka förutsättningarna för kritik och publicering av fördjupade texter om litteratur och andra konstområden. Vi ser redan nu att en höjning av stödet till kulturtidskrifter skulle ha stor betydelse men ser inte möjlighet att göra några större omprioriteringar inom ramen för anslag 3:1 utifrån de prioriteringar som uttrycks i Kulturrådets regleringsbrev. Inom biblioteksområdet har Kulturrådet fördelat stöd till Stärkta bibliotek, stöd till folk- och skolbibliotek för inköp av barn- och ungdomslitteratur samt stöd till nätverk och projekt inom Bokstart (tabell 11). Kulturrådet höjde bidragssumman för inköpsstödet 2021 med 10 miljoner kronor, bland annat för att utöka möjligheterna för kommunerna att inkludera skolbiblioteken i sina ansökningar. Vi bedömer att inköpsstödet till folk- och skolbibliotek, i enlighet med gällande förordning (2018:66), ökat tillgången till medier för barn och unga mer under 2021 än tidigare år. Genom den höjda bidragssumman och informationsinsatser, har vi fördelat högre bidragsbelopp till ett ökat antal kommuner. Fler skolbibliotek än tidigare ingick i årets ansökningar, men vi konstaterar samtidigt att en ökad samordning mellan folk- och skolbibliotek är önskvärd för att ytterligare skolbibliotek ska kunna ta del av inköpsstödet. Inom Stärkta bibliotek var en nyhet i år att Kulturrådet endast tog emot en ansökan per kommun, vilket förklarar det minskade antalet ansökningar jämfört med 2020. Tendenser som vi noterar i ansökningarna är bland annat insatser för att nå de prioriterade målgrupperna i bibliotekslagen och för att öka den kognitiva tillgängligheten samt utveckling av digitala verksamheter för att nå barn och unga. En extern uppföljning av Stärkta bibliotek 2018–2020 presenterades 2021. Uppföljningen, som både är kvantitativ och kvalitativ, pekar på att utbud och tillgänglighet till biblioteksverksamhet har ökat i hela landet i enlighet med gällande förordning (2018:66) om statsbidrag till folkbibliotek. Uppföljningen visar också att Stärkta bibliotek har fört med sig en flexibel professionalitet och stärkta biblioteksmedarbetare genom att insatsernas formulerades nerifrån utifrån lokala behov och med personalen involverad från idé till genomförande. Uppföljningen utfördes av forskare från Högskolan i Borås på uppdrag av Kulturrådet. Vid vårens fördelning av bidrag till läsfrämjande insatser noterade Kulturrådet att färre ansökningar om litterära evenemang kommit in jämfört med tidigare år, vilket vi tolkar som en effekt av coronapandemin som har påverkat förlagens möjlighet att nå ut med årets utgivning. De beviljade ansökningarna för läsfrämjande insatser rör exempelvis små barns språkutveckling, läsning på förskola och fritidshem samt olika typer av socialt läsande som biblioterapi. Liksom inom Stärkta bibliotek ser vi en ökning av antalet ansökningar med fokus på en målgrupp med fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar. 27/97