Årsredovisning 1
Kulturrådets årsredovisning 2021 De lokala föreni
ngarna har drabbats hårt under pandemin och riksorganisationerna känner en stark oro för att deras medlemsföreningar ska förlora medlemmar och få svårt att bygga upp ett lokalt engagemang efter pandemin, vilket i sin tur riskerar att påverka tillgången till, och delaktigheten i kulturlivet på ett negativt sätt. 7.1.7. Rättighetsperspektiv i bidragsgivningen Kulturrådet ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vi vidtagit för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. Vår utgångspunkt är att ett jämställt kulturliv bidrar till kvalitet, konstnärlig förnyelse och mångfald genom att fler erfarenheter delas och fler berättelser presenteras. Jämställdhet är därför en förutsättning för att de nationella kulturpolitiska målen ska nås. Kulturrådet ser jämställdhetsutmaningar både i kultursektorn och ur ett kulturvaneperspektiv, men vi arbetar främst indirekt gentemot målgruppen kulturdeltagare eftersom våra bidrag till övervägande del riktas mot utövar- och arrangörsledet. Vårt kärnuppdrag är att fördela bidrag till kultursektorn och därför ser vi det som viktigt att fördelningen mellan könen är så jämn som möjligt inom de bidrag vi beviljar. Könsfördelningen synliggörs i bidragsbesluten, och könsvariablerna i våra bidragsblanketter möjliggör en analys utifrån representations- och maktaspekter. Inom vissa bidrag finns det särskilt tydliga könsmönster räknat i antal personer (inte i arbetad tid). Mönstren har ofta varit tydliga över tid. Vi bedömer att utvecklingsbehov framför allt finns inom vissa konstområden där könsfördelningen är särskilt ojämn. Det ska samtidigt påminnas om att bidragen endast är en del av ett större sammanhang, där andra faktorer som utbildning samt ekonomiska förutsättningar för utövare ingår. Som framgår av tabell 18 nedan är det vanligare att kvinnor utgör en högre andel bland bidragsmottagarna än männen och ofta både sett till representation och makt. Exempel på det återfinns bland annat på scenkonstområdet. Musikbidragen utgör dock ett undantag där männen är i övervikt, även om könsfördelningen numera är relativt jämn inom bidragsgivningen. Ett område som över tid utmärker sig med en hög andel kvinnor är litteratur och bibliotek, vilket framgår av till exempel Stärkta bibliotek, Bokstart samt stöd till barn- och ungdomslitteratur. Även inom bild- och formområdet är kvinnorna fler, även om skillnaderna inte är lika påtagliga när det gäller representation. Inom kategorin konstområdesövergripande bidrag utgör kvinnor i maktposition en särskilt hög andel bland bidragsmottagarna, till exempel inom bidrag till centrumbildningar och Skådebaneverksamhet. I uppföljningen av kultursamverkansmodellen delas personaldata upp på kvinnor och män efter juridiskt kön. Några preliminära uppgifter för 2021 kan inte ges ännu, eftersom dessa redovisas först 2022. Tidigare uppföljningar visar dock att fördelningen av årsarbetskrafter på aggregerad nivå inte har förändrats nämnvärt sedan 2013 utan fördelningen mellan män och kvinnor har varit relativt jämn totalt sett. Könsskillnader finns dock inom och mellan kulturområden. Under 2020 var andelen årsarbetskrafter som utfördes av kvinnor över 60 procent inom samtliga verksamhetsområden förutom inom teater, dans och musik samt film. 37/97