Årsredovisning 1
Kulturrådets årsredovisning 2021 En del av de bid
rag Kulturrådet fördelar inom bildkonst-, form- och konsthantverksområdet öronmärks för ersättning till konstnärer enligt MU-avtalet för att främja fler arbetstillfällen för konstnärerna. MU-avtalet är ett statligt avtal om medverkans- och utställningsersättning till konstnärer. Syftet med avtalet är att skapa bättre förutsättningar för konstnärer inom bildkonst, form och konsthantverk att få betalt för sitt arbete, och Kulturrådets uppdrag är att göra avtalet allmänt känt och tillämpat. Inom bidrag till andra konstområden finns inte samma öronmärkning av bidragssummor, däremot innefattas krav på ersättning till konstnärer på andra sätt, antingen som en grundläggande bedömning av organisationens professionalitet eller som ett villkor för att kunna beviljas bidrag. Sammantaget bedömer vi att årets bidragsgivning har bidragit till att stärka det fria kulturlivets organisering och att bidragsgivningen möjliggjort för professionella konstnärer att verka inom kulturlivet. Samtidigt bedömer vi att en del av de bidrag som fördelats till arrangörer i mindre omfattning har gått till konstnärer än de gjorde före pandemin. Detta beror på att omfattningen av programverksamheten har minskat. Under året har Kulturrådet på uppdrag av regeringen gjort en översyn över MU-avtalet som bland annat visat ett behov av ökade ekonomiska resurser för att kunna förbättra ersättningen till konstnärer. Vi bedömer att samma behov finns inom flera områden och Kulturrådet kan bidra till att organisationer med statsbidrag får bättre förutsättningar för att ersätta kulturaktörer för deras arbete. Ett sätt handlar om att fördela högre bidrag till färre organisationer, vilket kan få negativa konsekvenser kopplat till kulturens mångfald och tillgänglighet. Ett annat sätt är att de anslag som avsätts för ändamålet höjs. Det finns flera utmaningar om vi ser till det fria kulturlivets roll som uppdragsgivare. Det fria kulturlivet uppvisar en stor mängd kortare anställningar och uppdrag så som pjäskontrakt, enskilda spelningar, inhopp eller projektanställningar. Kulturrådet har i dialogen med branschen, och i ansöknings- och redovisningsunderlag, noterat att många aktörer pekar på att ett behov av administrativa resurser för att verksamheterna ska kunna utvecklas och att överenskommelser och/eller anställningsförhållandena ska förbättras. Ett exempel som ofta nämns är behovet av att i högre grad kunna anlita professionella producenter eller verksamhetsledare. Detta inte minst för att stärka och utveckla arbete med arbetsmiljö, avtal, ersättningar och anställningsvillkor. Vidare ger dagens administrativa förhållanden sämre möjligheter att planera verksamheten, bygga långsiktiga relationer med samarbetspartners samt skapa hållbara relationer till en publik. Utöver våra bidrag för produktion och presentation av konst och kultur finns även andra bidrag som bidrar till att stärka det fria kulturlivet i form av olika stödjande strukturer för konstnärsgrupper eller enskilda konstnärer. Vår bedömning är att bidragsgivningen till konstnärliga produktionsplatser inom bildkonst, form och konsthantverksområdet, arrangörer inom daglig träning och bidragen till centrumbildningarna bidragit det fria kulturlivets möjlighet att verka. Vi har fördelat bidrag till landets alliansverksamheter (Musikalliansen, Teateralliansen och Dansalliansen) vid två tillfällen under året – dels det årliga verksamhetsbidraget, dels krisstöd för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Krisstödet har möjliggjort för allianserna att anställa nya musik- och scenkonstnärer samt behålla sina konstnärligt verksamma anställda. Kulturrådet har under året fördelat bidrag till Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) för den nationella samordningen av satsningen Konsten att delta. Satsningen är tänkt att underlätta för utlandsfödda kulturskapare att bli en del av det svenska kulturlivet och den bedöms på lång sikt bidra till en ökad mångfald av konstnärliga uttryck i landet. 51/97