Bumsen 1
sovjetiske maskalken Zjukov ledde slutstriden i B
erlin under andra världskrigets sista veckor. Efter en del letande längs kladdigt leriga stigar i Brandenburgs skogar så lyckades vi hitta fram till Zjukovs bunker. Sen bar det av norrut, till ett f.d. sovjetiskt regemente där stridsvagnshallarna numer är fyllda med ett 90-tal bilar, lastbilar och pansarfordon samt ett 70-tal motorcyklar från östblocket och Sovjet. Vi fick en mycket intressant guidning av änkan som äger alltihop, bl.a. diktator Honeckers paradbil! Strax norr om Berlin lokaliserade vi resterna av residensen som tidigare tillhörde Storamiral Dönitz, Propagandaminister Goebbels och Riksmarskalk Göring (av hans residens Carinhall finns bara vaktkurerna och vissa statyer kvar). Även bunkern för Tredje Rikets ledningscentral för Krigsmarinen hittade vi, ett stabilt bygge med väggar och tak i 3-metersklassen. Den här typen av ”sevärdheter” får man leta sig fram till, det är inte precis något den lokala turistbyrån tipsar om. På den f.d. östtyska flygbasen Finowfurt hölls det denna helg en rock & motorfestival. Det visade sig vara en alldeles makaber blandning av precis alla typer av festande motornördar samlade på ett ställe, med en brokig blandning av pansarbilar, hotrod, chopper, veteranbilar, ”raggarbilar” och gamla flygmaskiner, allt från MiG 15 & 21 till ryska trupptransportplan. Vilken underbart härlig mix! Vi blev invinkade på området och kunde köra runt bland alla dessa klenoder. Men roligast var förstås att se improviserad dragracing på den gamla flygrakan, alla kunde där gasa för allt vad tyglarna höll! Det tyska sinnet för ordning och reda var som bortblåst! Sen bar det av till Templin, Europas största flygbas under Kalla Kriget. Numera driver ”Auto Motor und Sport” här en stor anläggning (Driving Center Groß Dölln) med tävlingar varje helg under säsongen. Här fick vi dock nöja oss med att vara åskådare, vi var inte välkomna in på banan. Vidare mot nordöst körde vi in i Polen och via en liten färja kom vi till Swinoujscie (Swinemünde) vid Östersjökusten. Prisnivån är här behagligt låg så vi tog in på ett bra och centralt hotell för fickpengar. Vidare västerut förbi de många kurorterna längs Östersjökusten till Peenemünde, där bl.a. världens första ballistiska missil Aggregat 4 (A4) utvecklades, mer känd under propagandanamnet Vergeltungswaffe 2 (= Vedergällningsvapen 2), alltså V2. Därefter till Rügen, där Europas (och kanske världens) längsta byggnad Prora ligger. Den 4,5 km långa anläggningen byggdes på 1930-talet och skulle härbärgera 20 000 semestrande partitrogna tyskar men inte hann färdigställas innan kriget bröt ut. Numer finns här bl.a. ett museum för östtyska motorcyklar. Från Prora är det bara några kilometer till Sassnitz och färjan som fyra timmar senare anländer till Trelleborg. Ytterligare en halvtimme senare rullar jag in på min garageuppfart och därmed är provrundan med 1200 GS:n över. Efter en intensiv och historiespäckad vecka och c:a 270 mil på väldigt varierande underlag så kan jag konstatera att 1200:n funkar precis som förväntat. Det som kanske överraskade mest var hur bra ESA är när man kör i t.ex. östra Tyskland där vägstandarden ändras väldigt mycket och väldigt ofta, allt från nylagd asfalt till ruskigt dåliga traktorvägar. Den kommer bergis att funka utmärkt på sommarens långresa till Island men det skall jag återkomma till en annan gång... Den kompletta bildsamlingen från resan finns att hitta på www.smugmug. com, sök efter ”I skuggan av Järnridån”. BUMSEN 5 – 2013 15 EMW (Eisenacher Motoren Werke) R 35 1955. Det var egentligen ingen kopia av en BMW R 35 1937 utan den tidigare BMW-fabriken hade helt enkelt hamnat i den sovjetiska ockupationszonen, där fortsatte man med produktionen efter kriget, enda skillnaden var att BMWemblemen ersatts av ett EMW-emblem! Ryssarna betraktade allt inom sin ockupationszon som krigsbyte så naturligtvis utgick det ingen ersättning till BMW. Wartburg 311-5 Camping-Limousine 1959, varje östtysks våta dröm!