Ett nytt Skapande skola 1
Ett nytt Skapande skola Sökanden behöver ange: •
Huvudmannens säteskommun (enskild huvudman uppger även i vilka kommuner den bedriver sin verksamhet) • Antal grundskolor som huvudmannen ansvarar för • Antal grundskolor som omfattas av projekten • Totala antalet elever hos skolhuvudmannen (åk F-9) • Antal elever som planeras delta i projekten • Om särskolan eller specialskolan ingår i planerade projekt o Totalt antal elever i särskolan o Antal elever i särskolan som planeras delta i projekten • Mål för att uppnå syftet med Skapande skola (se punkt 3.1.8) • Uppskattad budget för genomförandet Ansökningsperioden föreslås ha samma tidsram som tidigare, där bidraget söks i början av året för genomförande under nästkommande läsår. Kulturrådet bedömer dock att nya fördelningsprinciper (kap. 5) kan leda till att beslut om tilldelning kan ske betydligt tidigare än i dagsläget. För huvudmännens planering är ett så tidigt besked som möjligt av vikt. 4.1.1. Inför e-tjänst Ett förändrat bidrag och nytt ansökningsförfarandet motiverar även att se över hur huvudmännen söker. Blanketterna för att söka och redovisa Skapande skola bidrag är statiska, vilket gör dem långa och svårarbetade för handläggarna. Det finns en ökad risk att huvudmännen lämnar fel information i ansökan via onlinetjänsten. Det är vanligt att huvudmännen fyller i fel, exempelvis antal elever i stället för antal skolor och tvärtom. Användandet av e-tjänst skulle kunna förhindra den typen av fel. Onlinetjänsten är en del av en omständlig ansökningsprocess vilket blir ett hinder för sällansökande samt driver interna resurser. Att införa e-tjänst skulle effektivisera för såväl de sökande som handläggare och administratörer. 4.1.2. Behov av projektplan? I samtliga ansökningar om projektbidrag till Kulturrådet finns en fråga om vad de sökande planerar att göra. I och med en beskrivning av vad som planeras går det i redovisningen att svara på en avvikelsefråga, vilket underlättar uppföljningen. En avgörande fråga inom Skapande skola är att huvudmännen vid söktillfället väldigt sällan vet vad de vill göra, tillsammans med vem och vilka kostnader som finns. Möjligheten att sammanfatta planerat projekt kan också vara svårt för de huvudmän som har många skolenheter och planerar projekt för flera årskurser. Projekten kan vara väldigt omfattande. Kulturrådet föreslår att ansökan förenklas genom att de sökande inte längre behöver göra en projektbeskrivning för att söka bidraget, inte heller behöver de redogöra för vilka kulturaktörer de ska samarbeta med eller vilka föreställningar de planerar att gå på. För att kunna avgöra om de sökande kan beviljas bidrag behöver huvudmännen beskriva vilka mål de satt upp för att bidragets syfte ska uppnås. 4.2. Uppföljning av genomförda projekt I en förenklad ansökan behöver de sökande som nämnts inte ange vilka projekt som planeras. I stället beskriver huvudmännen vad de gjort i redovisningen, ett steg i mer tillitsbaserad riktning. Kulturrådet kommer behöva lägga mer tyngd på uppföljning. Det är där Kulturrådet kan få syn på hur huvudmännen faktiskt har jobbat med bidraget och att 15/26