Ett nytt Skapande skola 1
Ett nytt Skapande skola Bidraget söks i januari i
nför kommande läsår, vilket innebär att planeringen påbörjas under hösten för projekt som genomförs mellan ett till ett och ett halvt år senare. Ytterligare ett halvår senare görs uppföljningen. I skolans värld går detta att översättas till att processen spänner över tre läsår, i vissa fall går eleverna inte ens i skolan eller har börjat i den klass som projekten riktar sig till när planeringen görs. Flera huvudmän har, i kontakt med Kulturrådet, uttryckt att det är svårt att få till elevernas delaktighet utifrån den långa framförhållning som bidraget kräver. 2.1.3. Den långa framförhållningen gör bidraget stelbent Det framkommer även i återstartsutredningen att huvudmän upplever stödet som stelbent och att bidraget inte är anpassat till kommunernas förutsättningar. Kommunala företrädare beskriver att den långa framförhållning som krävs, från planering till genomförande, gör att skolorna inte har möjlighet att ta del av erbjudanden om Skapande skola projekt som kommer efter att planeringen har gjorts.5 2.2. Bidraget har ett stort återflöde Skapande skola har årliga återbetalningar på grund av att mottagaren ej kunnat genomföra hela eller delar av planerade insatser.6 I redovisningarna beskriver huvudmännen orsaken till att de inte utnyttjat hela bidragsbeloppet. En vanlig orsak är att det varit svårt att göra exakta kostnadsuppskattningar. Ett annat skäl är att anlitade kulturaktörer har fått förhinder eller inte kunnat anlitas i den omfattning som huvudmannen hoppats på. Det förekommer även att bidragets kontaktperson slutat eller bytts ut vilket inneburit att Skapande skola-arbetet kommit av sig eller tappat fart och att bidraget av den anledningen inte använts fullt ut. Förutom den något sköra kontaktpersonsstrukturen så hänger projektens genomförande även på engagerade lärare ute på skolenheterna. Projekten kan bli inställda av att en viss lärare slutat eller blivit sjuk. I kombination med ett pressat tidschema kan projekt inte skjutas fram eller bokas om, utan ställs in. I samband med redovisningarna sker även återkrav av felaktigt använda medel. Återkraven grundas oftast på att huvudmännen inte förstått vad Kulturrådet menar med professionella kulturaktörer samt att vissa huvudmän inte tagit del av, eller missförstått bidragets syfte och villkor. 2.3. Enskilda huvudmän söker i lägre utsträckning Vid en jämförelse av vilka huvudmän som söker bidraget och hur många huvudmän det finns enligt skolregistret, framkommer att majoriteten av de som inte söker bidraget är små enskilda huvudmän. Detta bekräftas också i Översynen där det framkom att små huvudmän ofta saknar kännedom om bidraget eller saknar personella resurser att upparbeta kontakter med kulturlivet, vilket i sin tur leder till att de inte ansöker om bidrag. För att få syn på huvudmännens sökförmåga har Kulturrådet sett över hur sökmönstret ser ut fördelat på huvudmannaform och storlek. Fördelningen har gjorts utifrån elevantal, 0–99 elever, 100–999 elever, 1 000–9999 elever över 10 000 elever. I rapporten refereras dessa storlekskategorier till små, medelstora, stora och jättestora huvudmän7. 5 SOU 2021:77 Från kris till kraft, återstart för kulturen, s.180 6 Se bilaga 1, tabell 2 7 Fördelningen utgår från fördelningen av små-mellan-stora huvudmän som finns i Skolverkets rapport 2021:5, Systematiskt kvalitetsarbete hos huvudmän för förskola och grundskola 7/26