Ett nytt Skapande skola 1
Ett nytt Skapande skola 2.5.1. Långsiktig integre
ring I såväl ansökningar som i redovisningar framgår att huvudmännen har svårt att tolka förordningens syfte om att långsiktigt integrera konstnärliga och kulturella uttryckssätt i skolans verksamhet. Svårigheterna bekräftas och utvecklas i den fallstudie av Skapande skola som konsultföretaget Ramboll anlitades för att genomföra 2019.11 I studien konstaterar Ramboll att Kulturrådet har svårt att tydliggöra vad detta syfte innebär i praktiken och att innebörden av långsiktig integrering är otydlig. Huvudmän, skolledare och pedagoger uppger känna sig osäkra på hur de ska tolka och säkerställa syftet. I Skapande skolas nuvarande riktlinjer beskrivs att långsiktig integrering ska ske i skolans löpande verksamhet och ge effekter även efter att Skapande skola-projektet tagit slut: Långsiktig integrering handlar i det här sammanhanget om att professionella kulturverksamheter/ kulturaktörer, genom konstnärliga uttryck, bidrar till att nya arbetssätt, metoder och lärprocesser används i skolans undervisning. På sikt ska detta fördjupa skolans eget arbete med konst och kultur enligt grundskolans läroplan (Lgr11).12 Kulturrådet har svårt att mäta och följa upp detta då uppföljning inte sker över tid. Kulturrådet har inte heller kunnat formulera krav för att förtydliga innebörden och saknar därtill möjlighet att följa upp på vilket sätt bidraget leder till en långsiktig integrering av konst och kultur i skolans verksamhet. Detta har länge varit ett problem och redan 2013 skriver myndigheten för Kulturanalys att det är svårt att fastslå om Skapande skola bidrar till långsiktig integrering av kulturella och konstnärliga uttrycksformer i förskolan och grundskolan.13 Förutom problematiken som kommer av möjlig uppföljning av långsiktighet så är även själva integreringen problematisk. Kulturrådet har svårt att specificera på vilket sätt kulturella och konstnärliga uttryck ska och kan integreras i en skolverksamhet om inte detta sker genom samverkan med utbildningsområdet i stort. 2.5.2. Krav på eget skapande I nuvarande riktlinjer för bidraget står det om syftets andra stycke att samtliga projekt, oavsett konst- och kulturform, som bekostas med Skapande skola-bidraget ska ha fokus på elevers eget skapande och vara en del av den obligatoriska undervisningen. Det har skett en förskjutning från syftesformuleringen ”möjligheterna till eget skapande ökar” till ett krav på att samtliga projekt ska innehålla eget skapande. Om eleverna exempelvis går på en scenkonstföreställning måste detta (i den tolkning som nu tillämpas av myndigheten) följas upp med en skapande aktivitet i någon form, tillsammans med en professionell kulturaktör. Projekten får en fördjupning men blir dyrare, tidskrävande och ”mindre effektivt” i meningen att endast ett urval av elever tar del av det. Huvudmännen uttrycker att de har svårt att hinna med i skolans pressade schema. I Rambolls studie beskrivs att vissa huvudmän upplever avvägningen mellan skapande och att ta del av kultur som en utmaning. I Återstartsutredningen nämns den kritik som kommit från konstnärer och professionella kulturutövare om att de inom Skapande skola ofta tvingas verka som pedagoger, trots att de saknar utbildning för detta. De skulle vilja att de inom Skapande skola i högre grad fick presentera konstnärliga verk för barn och unga, vilket är det som de är utbildade för. 11 Kulturrådet, 2019, Fördjupad uppföljning av Skapande skola (Adm 2019/165) 12 Skapande skolas riktlinjer (Adm 2020/143) 13 Myndigheten för Kulturanalys, 2013, Uppföljning skapande skola 9/26