FÖRSTA ÅRET MED SNR-BIOPSI Kommer patienter för M
öjligheten att behandla njursjukdomar har påtagligt förbättrats det senaste decenniet och det pågår en rad prövningar av nya intressanta läkemedel. En förutsättning för att kunna ge rätt behandling till våra patienter är att vi har en säker diagnos och att denna ställs i tid, innan för mycket av njurarnas parenkym förstörts. Njurbiopsi utgör en hörnsten inom diagnostiken och är därför en utmärkt utgångspunkt för kvalitetsarbete inom den del av njursjuksjukvården som rör behandling som förebygger behov av dialys och transplantation. I januari 2015 öppnades det svenska nationella njurbiopsiregistret. Det är en ny modul inom Svenskt Njurregister (SNR) och heter numera officiellt SNR-biopsi. Detta gör att vårt kvalitetsregister nu omfattar alla delar av njursjukvården från diagnos, via njursvikt till aktiv uremivård. Biopsiregister finns det många av runt om i världen, såväl lokala, regionala som nationella. I Sverige fanns tidigare två regionala register – ett i Skövde för västra Sverige och ett i Lund för södra delen av landet. Registret i Skövde var huvudsakligen inriktat mot komplikationer i samband med njurbiopsi, medan registret i Lund var fokuserat mot immunologi och kopplat till en biobank med serum- och urinprover. De flesta biopsiregister är av tvärsnittskaraktär, det vill säga de innehåller bara data som gäller ett specifikt tillfälle (tidpunkten för biopsin). Det saknas data vad gäller uppföljningen av hur det går för patienterna på sikt. Detta gäller de allra flesta register runt om i Europa och även de två svenska regionala registren. Att SNR-biopsi är en del av SNR gör dock att det finns möjlighet att följa patienterna longitudinellt. Om patienter progredierar till avancerad njurFigur 1. Biopsiindikationer 2015 17 % 30 % 25 % 17 % 11 % Nefrit Nefros AKI CKD 1-2 CKD 3-5 20 % 59 % 10 % Inlagringssjukdomar Övrigt och oklart 5 % svikt och data registreras i CKD-modulen eller om de startar i dialys så sker uppföljning »automatiskt« utan att data behöver matas in i SNR-biopsi. Det ger svensk sjukvård en närmast unik möjlighet att följa kvaliteten i vården av njursjuka. Endast ett register i Skottland har en liknande möjlighet. I dagsläget (juni 2016) finns 922 biopsier registrerade i SNR. 370 av dem är retrospektivt inmatade data från njurbiopsier gjorda innan SNR-biopsi startade, medan 433 är från 2015 och 121 från 2016. Data från 2015 har nyligen sammanställts och kommer inom kort publiceras i SNRs årsrapport för 2015. När detta datauttag gjordes fanns data från 391 biopsier utförda 2015 hos 389 olika patienter. Här följer ett urval av dessa data. Figur 2. Diagnosgrupper 2015 6 % Glomerulo nefriter Tubulointerstitiella nefriter Skleroserande sjukdomar (diabetes, hypertoni etc) När görs biopsi och väntar vi för länge? Ungefär hälften av biopsierna utförs på patienter med någon form av akut eller subakut njursjukdom medan ungefär lika många har en kronisk njursjukdom när biopsin görs. De akuta indikationerna kan delas upp i nefros, nefrit och övriga med respektive 25, 17 och 11 procent av totalen. Om biopsi görs tidigt eller sent avgörs bäst genom att studera dem som görs på kronisk indikation. Bland dessa var medianåldern 55 år och median eGFR 38 ml/min. Att mer än hälften av njurvävnaden redan var förstörd vid biopsin (eGFR <50 ml/min) sågs hos hela 63 procent av dem som biopserades med kronisk sjukdom. Att det verkligen rör sig om sen diagnos kan utläsas av att de som genomgick biopsi när njurfunktionen fortfarande var normal (>90 ml/min) hade en medianålder på 32,8 år medan de som biopserades först när eGFR gått under 30 ml/min var i median 63,5 år gamla. Om vi ska kunna utnyttja den fulla potentialen av nya läkemedel måste vi i framtiden bli mycket bättre på att hitta och biopsera patienterna tidigare. Kan komplikationer förutses? I SNR-biopsi registreras komplikationer som är så allvarliga att de leder till någon form av åtgärd från sjukvårdens sida. Komplikationer var ovanligt 2015. 93,1 procent av alla biopsier utfördes helt utan komplikationer, och de som 14 DIALÄSEN 4.2016