»Filmerna ger tröst och hopp och bidrar till att
minska ängslan och oro.« • Hur blev det – stämde dina tankar? Hur är nuläget? Hur är livet med dialys för dig? • Om du skulle ge ett råd till någon annan som är njursjuk och ännu inte startat i dialys/blivit transplanterad, vad skulle det vara? Sedan patienten godkänt den redigerade slutversionen av fi lmklippet, lades det upp på Njurdagbokens hemsida. Hittills har sex fi lmer publicerats och ytterligare två är under produktion. En av fördelarna med att publicera fi lmberättelser över internet är att de kan ses från andra platser än sjukvårdens mottagningar. Detta gör det självfallet lättare för både patienter och närstående att ta del av informationen när det passar. En annan fördel är att man kan se fi lmklippen fl era gånger. Filmerna kan användas av vårdpersonalen vid individuella möten och i gruppundervisning. Vi ser även att vårdpersonalen kan lära sig av fi lmerna. Att se dem tillsammans med patienterna eller arbetslaget kan ge fruktbara refl ektioner och uppslag till förbättringar. Filmklippen har även använts som inspiration vid seminarium för teamcoacher om patientsamverkan i kliniskt förbättringsarbete. Vår erfarenhet är att fi lmklippen förmedlar en känsla av att »vara i samma båt« (jag är inte ensam om min upplevelse), bekräftar känslor och tankar om hur det är att närma sig aktiv uremivård. Filmerna ger tröst och hopp och bidrar till att minska ängslan och oro. Vi har använt fi lmklippen som »hemuppgift« mellan två besök på mottagningen. Genom att tillsammans diskutera fi lmklippen har det för vissa patienter varit lättare att närma sig frågan om dialys. Patienten har exponerats för det obehagliga i en trygg miljö, vilket är ett vedertaget sätt att framgångsrikt hantera och minska rädsla och oro. Många patienter vill refl ektera och diskutera efter att ha sett fi lmklippen. Detta blir då ett ypperligt tillfälle för klargöranden. Vår uppfattning är också att fi lmklippen har varit meningsfulla för de patienter som bidragit vid inspelningarna. Vi ser fram emot att kunna fortsätta utveckla detta kon32 Text Maria Ageborg, Marie Wång, Agneta Pagels, njurmedicinska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset. E-post: : maria.ageborg@karolinska.se cept, bland annat genom att publicera nedskrivna berättelser, producera fl er fi lmer, och komplettera dem med textremsor. Närmast planerar vi att fi lma berättelser av patienter som är njurtransplanterade. Den som är intresserad av att bidra är välkommen att kontakta oss. Tack till SNSF för stipendium som möjliggjort projektet. Du kan se fi lmklippen via: njurdagboken.se/patientberaettelser/ Referenser 1. Hagger MS, Orbell S. A meta-analytic review of the common-sense model of illness representations. Psychology & Health. 2003 Apr;18(2):141-84. 2. Petrie KJ, Weinman J. Why illness perceptions matter. Clin Med. 2006 Nov-Dec;6(6):536-9. 3. Leventhal H, Nerenz DR, Steele, DJ. Illness representations and coping with health threats. In: Baum A TS, Singer JE, editor. Social Psychological Aspects of Health Handbook of Psychology and Health. Hillsdale: l. Erlbaum Associates; 1984. p. 219-52. 4. Pagels A, 2012 Living with chronic kidney disease: Perceptions of illness and health-related quality of life. Department of Medicine Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden 5. Öst LG (red.), 2013. KBT inom psykiatrin. Natur & Kultur 6. Linton SJ, Flink I, 2011. 12 verktyg i KBT – från teori till färdighet. Natur & Kultur DIALÄSEN 4.2016