Konsten att beröra 1
var medveten om a t det fitt det finns en fort l
leva de rörelse och et vara me evan och n a dog i i te ut k loo oniser och nya s ke började o llllt ä Avgör Can och t er ar r etet s en for satt se och ett utb te. D t gam h försva n på gr änkat yte. Det gaml dog nte u och försvann på grund avund av en, men det blev u p rutet, n seringen, men det blev up brutet a erk r bör ade också hän menar att a t är samman nlä Avgörande att urfolken själva leder a betet anada Counciill ä ounc lli r sk rannsa n ng oc jälva är en stat ig myndiighet, och trots ar etet med förson ng, riisk r nn betet med försoning, hi histo k iing o h skadestånd finns en misstro gentemot den kan den i k en bland ur o an s a on t och k lth kult r att de r örstod a t det va att det var vikikti t att representanter för u f lklken själva sk lle leda a betet rågan om hur man bäst kan Canada Councils arbete med urfolkens konst o förstod ur a t de redan f å gt a i ar ete med ur k ltultu tr r a vä skonst o h urf lkolksr och or anisati st och ur ter för ur o en sjä va sk llu e le a ar etet. På f ågan om h r m n bäst kan gera i i ur trycker ha ker h n på vikikten a an på v kt gt hon pe sone personer från ur f lken. Metoden m ha anar nvänt på Cana a sen oc så har st n u olk . Metoden man på Can d Councounciill – a r a t gene a direktören oc tt de har me engagera nstititutionerne och organ sa oner i a br ete med urfolklksk och för urfolken – måste hela t den var ut ångsp även h r i inneb även ha K llturse ev ö kämp r fpa för metoden, viilklket ar nne urburit a t de har medver u turs k ortorn har e att ta ställning n har n skyldighe en skyldighet ”Vårt kontor och områdesprog m är en tydlild i de av Can rt kontor o h om ådesprogram ä g del al v anada Couno nciill, som u c , som – av, med iden vara utg ngspun ten, enlilien, en gt honom. D t har fungeungerat föt för att gener l direktören och styrelle sen ock å har ställllt sig bakom det De bl De blev f rk för äm ar ör metoden, v et har t sig ba om det. e kat tillill a t sjä vmant l lämna if ån siig makt. tt självmant ämna ifr n s r at er ten av att anställlla d het stostaten bland urf lklken. S. Steven L ft understryker att det har varit helt a görvgörande för den kanadens s a teven Lo t u de de f an fr n bör anörjan ” i utgår ifrån ett urfolksperspektiv som bär p enom bär på Vi u medvetenhet om medvetenhet om statlig m ndighet har vi ett ansvar statlig my har vi ett ansvar för att sluta fred, för försoning och g t gottgörelse.” go öre å hända. Han at. sam ör amtididi t har urf lklk ar h hå et f gt har ur o ens sätt a t se på ku - värdegru d” tt se på k l tu en som sren som siin premiss ochss och värde rund”, förklklar r Steven Lo t och hållet från den europe s a och väster ländsk ara Steven L f . ”t. ”Det s den eu än ska synen från st är vå och se tor . Vi jobba tyd g en metodisk ut llå lli t hå ar h sektorn. V jobb r ock å med ett ydli t erkännande av att det har på åtgått en metodisk utp åning ang av u olksk lturen n stat gigt håll. Vi står för att staten har ett a sva för ett utbyte med ur nen i r i resten av myndig heten så med et di heten rf lksku tu r att staten har llken för , och att det a, ett ansvar ör ett ut yte med urfo ken för tt sk dda o h åter att skydda och återupp ygbygga, o h a t det r vår skyldi het ” D nte allla stat ga myndi heter i Kan men Steven Lo t menar att k ltu sektor i te a la st het, a men Steven L ft men h r en möar en möjlighet, och därför en skyldighet, att ta ställni g.ng. ghet.” Den ståndpunkten har lliiga di hg eter i Kanada, t k lu tur sektorn et skikiljer siig helt peii ka o h västerjer s g helt