Konsten att beröra 1
the European Citizen som han koordinerade under å
ren 2010–2013. Enligt honom har museerna en viktig roll just på grund av att de är en mötesplats för många olika typer av logiker. De är marknad, politik och kunskap på en gång. Att vara en plats där allt det samman faller är svårt, men samtidigt helt nödvändigt om man vill möta de stora utmaningarna som vi står inför. ”Om man vill lyckas i sin kamp mot rasism och stereotyper så räcker det i dag inte med det kunskapshöjande; det är det hoppingivande som är poängen.” Vi behöver hoppfulla bilder av framtiden för att kunna nå dit Att debatten om museernas funktion har fått ny fart på senare tid tror Peter Aronsson delvis beror på kritiken av det nationella, men egentligen mer på osäker heten om hur framtiden ser ut. Det är inte självklart att vi har mer demokrati, eller mer nation, eller fler tekniska framsteg att vänta oss. Allt är ifrågasatt. ”Vilka är verktygen, farkosterna, dimensionerna i framtiden? Ingen vet”, konstaterar han. ”Det gör utmaningen större än den har varit på mycket länge.” Den faktaförnekelse och populism som diskuteras nu för tiden tror Peter Aronsson är ett uttryck för just den osäkerheten. Enligt upplysningens världsbild är kunskap det vi behöver för att försvara ett öppet samhälle. Det tror han är en otillräcklig bild. ”Vi behöver hopp, en bild av framtiden, och handlingsvägar för att nå dit”, förklarar han. ”På museer tänker man ju ofta att det är en behållare för det förflutna, men begäret efter dem tror jag föds av framtidsbilder, oavsett om det är hot eller förhoppningar vi ser framför oss. Och just nu är det mycket hot.” Det går inte att laga allt med kulturen Att svara på hur institutionerna kan nå ut till dem som motsätter sig aktuella perspektiv på museernas innehåll är svårare. Peter Aronsson tror att en förutsättning är att institutionerna gör det tydligt för människor att förändring inte är ett hot. För att det ska fungera måste fler människor känna sig trygga och glada över den förändring som syns i samtiden. Han medger att det är lätt att säga när man är fast anställd på ett universitet. Har man sämre arbetstrygghet och jobbar i en sektor med hård konkurrens är det en annan sak. Men grundfrågan är egentligen inte vad museerna gör, menar han. Det handlar om trygghet i samhället. Museerna kan inte bara hitta på en framtid. ”Välfärdssamhället måste också hänga med i förändringarna, det går inte bara att klistra kultur över problemen. Det är inte möjligt att laga allt med kulturen”, konstaterar han. Forskningsgrund skapar förtroende för förändringar En viktig del i att skapa förtroende