Konsten att beröra 1
Begreppsförklaringar I skriften återkommer en del
begrepp och ord som ofta används för att kunna diskutera dessa frågor. Språket är levande, och många av begreppen är föränderliga. Det finns ibland delade meningar – både akademiskt och i samhället – om vilka ord som bör användas och hur. Här följer en förklaring av hur begreppen används i den här skriften. Normer. Det finns normer kring det mesta. Många normer är kulturella och varierar över tid, plats och kontext. Normer finns med överallt, från vardag och privatliv till samhälle och lagstiftning. Att det är förbjudet att döda andra människor är en vanlig samhällsnorm, som både är inskriven i lagen och som det ger stora konsekvenser att bryta mot. Det finns även vardagsnormer, som till exempel att resa sig för äldre på bussen, som de flesta nog tycker är ganska bra men som det går att bryta mot utan påföljder. När det gäller andra normer, exemidentitet och person, pelvis knutna till finns lagen där som skydd för normbrytare, kopplat till diskriminering eller hatbrott. Några sådana normer är vithets normen, heteronormen och funktions normen. De normerna gör att det tas för givet att en ”vanlig människa” är vit, heterosexuell och inte har några normbrytande funktionsvariationer. Men normer är inte bara kopplade till hur vi ser ut, vilka vi är, eller hur vi agerar i specifika situationer. De är också starkt kopplade till hur vi lever och våra förväntningar på omvärlden. I ordet normkritik används ”kritik” i betydelsen att kritiskt granska något, det vill säga att noga undersöka och fun är ett ord i förändring som också diskuteras bland personer som har erfarenhet av att utsättas för rasism. Vi har valt att använda ordet rasifiering i den här skriften med avsikten att tydliggöra att utanförskapet som uppstår på grund av icke-vit hudfärg inte sitter i personen, utan är något som personen utsätts för i ett samhälle där normen är att vara vit. Då pekas icke-vitheten ut och värderas; icke-vita personer blir rasifierade. HBTQIA står för homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer, interdera över vilken betydelse det har. Vem bestämmer över normerna? Och vem vinner på att de ser ut som de gör? Normkritiska eller normmedvetna perspektiv är verktyg för att undersöka och problematisera maktförhållanden. Dessa perspektiv har använts länge i rättig hetsarbete utan att alltid ha kallats för normkritik. Avskaffandet av slaveriet kan ses som ett resultat av normkritiskt tänkande och människorättslig kamp. Kvinnlig rösträtt är ett annat exempel, och tanken om lika lön för lika arbete. I grund och botten kan normkritik sägas handla om att skapa förståelse för hur samhället är beskaffat för att kunna säker ställa mänskliga rättigheter för alla. Maktstrukturer. Normer är knutna till makt. Att titta på maktstrukturer betyder att se saker på en större samhällelig nivå. Ett exempel på en strukturell nivå är att även om en enskild kvinna kan tjäna mer pengar än en enskild man, så tjänar kvinnor som grupp sammantaget fortfarande mindre i lön än män som grupp, på grund av kön.