Advokaten 1
Nyheter Regeringen föreslår utvidgning av utvidga
de fåmansföretagsdefinitionen Regeringen föreslår justering av 3:12-reglerna efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringen föreslår i en promemoria från Finansdepartementet att den så kallade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagens 3:12-regler (inkomstskattelagen 57 kap. 3 §) ska justeras så att den får vidare omfattning. Vid en bedömning av om alla verksamma delägare ska anses som en enda delägare, och företaget därmed ska anses vara ett fåmansföretag, ska hänsyn också tas till delägares eller någon närståendes verksamhet både i det företag som äger företaget som prövningen avser och delägares eller någon närståendes verksamhet i ett annat företag som ägs av det förstnämnda företaget. Förslaget läggs fram efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen den 6 februari i år (mål nr 4163-16). I domen slog HFD fast att de delägare som ska anses som en enda delägare vid tillämpningen av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen är de delägare som är eller har varit verksamma i det företag som prövningen avser eller i ett av detta företag ägt fåmansföretag. Enligt HFD ger lagen inte något utrymme att också räkna in delägare som är eller har varit verksamma i betydande omfattning i andra företag i koncernen. Regeringen menar efter att ha met som föreslås i ett utkast till lagrådsremiss och som syftar till att begränsa storleken på det kapitalbeskattade utrymmet för delägare med små andelsinnehav. Därför föreslår regeringen LÄS MER Mål nr 4163-16 och Finansdepartementets promemoria Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen tagit del av HFD:s dom att den nuvarande utformningen av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen därmed innebär att det är möjligt att kringgå 3:12-reglerna genom den aktuella företagsstrukturen, och föreslår därför en ändring av definitionen. regeringen motiverar också ändringsförslaget med det kapitalandelskrav som infördes den 1 januari 2014 och det tak för det lönebaserade utrymnu att även en delägare som är verksam i betydande omfattning i ett företag, som helt eller delvis, direkt eller indirekt, äger del i det företag som prövning avser, ska omfattas. Regeringen föreslår också att en delägare som är verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägs av det företag som äger del i det företag som prövningen avser ska omfattas. Regeringen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017. Utökat meddelarskydd föreslås Utredningen föreslår meddelarskydd vid kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts. Utredningen om ett stärkt meddelarskydd för privatanställda i verksamheter som är helt eller delvis offentligt finansierade lämnade den 23 maj sitt betänkande Meddelarskydd – fler verksamheter med stärkt meddelarskydd (SOU 2017:41) till justitieminister Morgan Johansson. Utredningen föreslår att ett stärkt meddelarskydd ska gälla också för privatiserade offentliga verksamheter som kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts. Advokaten Nr 5 • 2017 som till någon del är offentligt finansierad, får samma rätt som offentligt anställda att lämna uppgifter om verksamheten för publicering av media. Utredningen har haft i uppI betänkandet föreslås att ett meddelarskydd ska införas också i kollektivtrafiksverksamheter. I februari antog riksdagen lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter (meddelarskyddslagen), som träder i kraft den 1 juli 2017. Lagen innebär att anställda i enskilt bedriven verksamhet inom skola, vård och omsorg, drag att överväga om det finns skäl att låta meddelarskyddslagen omfatta fler verksamhetsområden är de tidigare beslutade – skola, vård och omsorg. I betänkandet föreslår den särskilda utredaren Carina Gunnarsson att ett meddelarskydd ska införas också i kollektivtrafiksverksamheter och i verksamheter som rör särskilda persontransporter inom färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjuts. Personuppgiftslagen ska enligt förslaget upphävas och ersättas. Ny dataskyddslag ska komplettera EU:s nya dataskyddsförordning En ny dataskyddslag föreslås komplettera EU:s nya dataskyddsförordning. Dataskyddsutredningen har lämnat över sitt betänkande till regeringen. Utredningens uppdrag har varit att föreslå en ny nationell reglering om personuppgiftsbehandling som på ett generellt plan kompletterar den nya dataskyddsförordningen som har beslutats inom EU. I betänkandet föreslår utredMA ningen att personuppgiftslagen upphävs och att de kompletterande bestämmelser av generell karaktär som de lägger fram samlas i en ny övergripande lag och förordning om dataskydd. Den nya lagen kallas dataskyddslagen. EU-förordningen lämnar utrymme för medlemsländerna att stifta nationella lagar inom vissa av förordningens områden. Enligt dataskyddsförordningen får medlemsstaterna själva bestämma om och i vilken utsträckning myndigheter utöver företag och andra enskilda ska kunna tvingas betala administrativa sanktionsavgifter om de bryter mot förordningen. Dataskyddsutredningen anser att enskildas intresse av skydd för sin personliga integritet väger lika tungt om uppgifter behandlas i det allmännas verksamhet som i den privata sektorn och föreslår att även myndigheter ska kunna åläggas att betala sanktionsavgifter. 11 FOTO: ISTOCK