Advokaten 1
Praktisk juridik som bevisning i domstol berättel
ser som har lämnats under förundersökningen får läggas fram bara då rättegångsbalken lämnar utrymme för detta och att berättelserna värderas mot den nu angivna bakgrunden. (punkterna 25–27 i domskälen i sammanfattning). Betydelsen av förundersökningsuppgifter i en huvudförhandling har nära på alltid diskuterats av parterna i straffprocessen. Försvararna kan ha en benägenhet – särskilt förstås när utgången har gått försvaret emot – att något nedsättande hävda att rätten ”dömde på förundersökningen”. Å andra sidan förekommer minst lika ofta som för åklagarsidan att försvararen lägger mycket stor vikt vid förundersökningen och genomför förhör som innebär en excercis av uppgifterna vid huvudförhandlingen i jämförelse med förundersökningsuppgifter. Några – till exempel röster från Advokaten Nr 5 • 2017 PRESENTATION Tomas Nilsson är brottmålsadvokat i Stockholm och tidigare ordförande i Advokatsamfundet. domarkåren – kan tycka att denna förhörsmetod inte sällan går till överdrift. Så kan det nog ibland vara men om man ska värdera muntlig bevisning, det vill säga genomföra en så kallad utsageanalys, är en jämförelse med förundersökningsuppgifter ofrånkomlig, även om en utsageanalys inte kan inskränka sig till detta. I NJA 2010 s. 671 anger Högsta domstolen flera viktiga faktorer som bör hållas fram vid en prövning av utsagor. Efter Balkongdomen har emellertid det inträffat, att åklagarna i allt större utsträckning inte som tidigare nöjer sig med uppläsning av uppgifter från förundersökningsprotokollet, utan i stället begär att ljudupptagningen från förhöret ska spelas upp från hela det aktuella förhörsavsnittet, som åberopas på grund av så kalllad avvikelse. Det skall även nämnas att en lagändring skedde den första april 2017 (23 kap. 21 b § RB) med en inriktning på att i ökad omfattning dokumentera förhör under förundersökningen med ljudupptagning eller med en ljud- och bildupptagning. I motiven sägs att förhör under en förundersökning i brottmål oftare bör spelas in med ljud eller med både ljud och bild. Vid bedömningen ska brottets beskaffenhet, utsagans förväntade betydelse och den hördes personliga förhållanden särskilt beaktas (prop. 2016/17:68). Man kan naturligtvis tänka sig att en upptagning av ljud eller ljud och bild i vissa fall kan öka värdet av förundersökningsutsagan. Även försvaret skulle kunna dra nytta av detta genom att stämningen, tonfallet och atmosfären under förhöret kan iakttas och vägas in. Vid så kallat sammanfattningsförhör skulle även direkta brister i sammanfattningen av förhöret kunna framgå och påtalas. Men andra och förmodligen väsentligare brister i förundersökningsuppgifterna blir ju inte omhändertagna och botade genom att en uppspelning sker, så till exempel med flera av de svagheter som Högsta domstolen Man kan naturligtvis tänka sig att en upptagning av ljud eller ljud och bild i vissa fall kan öka värdet av förundersökningsutsagan. » 35