Årsredovisning 2019 1
Kulturrådets årsredovisning 2019 19. Lika rättigh
eter och möjligheter Kulturrådets instruktion 3 § Myndigheten ska också […] integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barn- och ungdomsperspektiv […]. Kulturrådets regleringsbrev Statens kulturråd ska särskilt redovisa hur insatser för ökad tillgänglighet, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, barns och ungas rätt till kultur […] har fått genomslag i verksamheten. Kulturrådet har flera uppdrag inom området lika rättigheter och möjligheter utifrån vår myndighetsinstruktion, regleringsbrev och olika tidsbegränsade uppdrag. I vår samlade strategi för lika rättigheter och möjligheter ingår områdena jämställdhet, tillgänglighet, etnisk och kulturell mångfald samt hbtq-frågor. Under 2019 slutfördes en uppföljning av Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och vi har påbörjat ett arbete att se över de strategiska målen för området. 19.1. Jämställt kulturliv Kulturrådets regleringsbrev Statens kulturråd ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. Kulturrådets utgångspunkter är att jämställdhet är en förutsättning för att yttrandefriheten ska kunna ligga till grund för kulturpolitiken samt att ett jämställt kulturliv bidrar till kvalitet, konstnärlig förnyelse och mångfald genom att fler erfarenheter och berättelser presenteras. Arbetet för jämställdhet är därför nödvändigt för att de nationella kulturpolitiska målen ska kunna uppnås. Vi ser jämställdhetsutmaningar både i kultursektorn och ur ett kulturvaneperspektiv, men vi arbetar framför allt indirekt mot befolkningen i form av kulturdeltagare. Då vårt kärnuppdrag är att fördela bidrag till kultur ser vi det som viktigt att bidragsfördelningen blir så jämnt fördelad mellan könen som möjligt. Kulturrådet arbetar även på andra sätt främjande med jämställdhetsfrågor, i exempelvis dialoger och kommunikation. Under 2019 har vi till exempel deltagit i kunskapsutbyte på Jämställdhetsmyndigheten om JiM-uppdraget, lyft jämställdhetsfrågor i dialog med regionerna och publicerat en rapport om hur regionerna arbetar med jämställdhet i styrning av verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen. Kulturrådets arbete med jämställdhetsfrågor styrs av myndighetens strategi för lika rättigheter och möjligheter. Ett mål i strategin är att könsfördelningen mellan män och kvinnor totalt sett ska vara jämn inom de bidrag vi beviljar. Under 2016–2017 infördes nya könsvariabler i merparten bidragsblanketter som möjliggör en analys utifrån ett representationsoch maktperspektiv. Med representation avses här antal medverkande, deltagare och så vidare och med makt avses antal personer i beslutsfattande position för konstnärlig verksamhet, till exempel regissör, konstnärlig ledning och curator. Könsfördelningen synliggörs i bidragsbesluten. Det bör dock understrykas att uppgifterna inte säger något om tidsomfattningen på medverkan (exempelvis mätt som årsarbetskrafter). På en aggregerad nivå är könsfördelningen räknat i antal i Kulturrådets beviljade bidrag relativt jämn mellan könen (se tabell 22). Andelen kvinnor i maktposition är något högre än andelen män i maktposition, men när variablerna makt och representation slagits samman, och vi bortser från svarsalternativen Annat och Vet ej, är det sammantagna utfallet för alla bidragsformer 51 procent kvinnor och 49 procent män. Utfallet ska dock tolkas med försiktighet – dels eftersom konstuttrycken är svårjämförbara och antalet ärenden varierar stort mellan bidragen, dels eftersom könsuppgifterna inte säger något om omfattningen på utö61/103