Årsredovisning 2019 1
Kulturrådets årsredovisning 2019 varnas medverkan
. Särskilt när det gäller antalet medverkande och deltagare kan dessa ha medverkat eller deltagit i mycket olika utsträckning. Även om det sammantagna utfallet är relativt jämt finns det mer eller mindre tydliga könsmönster inom vissa bidrag. I ett tjugotal bidragsformer var ett kön representerat med över 60 procent i representations- eller maktposition eller sett till båda variablerna (räknat i antal personer, inte i arbetad tid). Kvinnor utgör exempelvis en högre andel inom några stöd inom litteratur- och biblioteksområdet, till exempel Stärkta bibliotek, Bokstart och efterhandsstöd till utgivning av barn- och ungdomslitteratur, medan män exempelvis är i majoritet i facklitteraturgenren. I uppföljningen av kultursamverkansmodellen delas personaldata upp på kvinnor respektive män. Några preliminära uppgifter för 2019 kan inte ges, eftersom dessa redovisas först 2020. Vår uppföljning visar dock att fördelningen av årsarbetskrafter på aggregerad nivå inte har förändrats nämnvärt sedan 2013, som var det år då vi för första gången hade data från samtliga regioner i kultursamverkansmodellen, utan fördelningen mellan män och kvinnor har varit relativt jämn mellan könen. Bedömning Kulturrådet bedömer att myndighetens bidragsgivning totalt sett är jämnt fördelad mellan könen, vilket bidragit till att uppnå det nationella kulturpolitiska målet om allas möjlighet till kulturupplevelser. Kulturrådet bedömer att utvecklingsområdena främst ligger inom enskilda konstområden. Bidragen är dock en del av ett större sammanhang, där exempelvis utbildningsledet samt ekonomiska förutsättningar för utövare ingår. En rapport från Konstnärsnämnden10 visar exempelvis att knappt 30 procent av de yrkesverksamma musikerna (kategorierna komponist, komponist/musiker och musiker) i Sverige 2014 var kvinnor. En del ligger inom Kulturrådets handlingsutrymme att påverka men mycket är avhängigt större strukturer. Som exempel kan nämnas att Kulturrådet länge har arbetat främjande med jämställdhetsfrågor inom musikområdet och att vi över tid har sett en positiv utveckling inom området.11 10 Konstnärsnämnden, Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor, 2016 s. 19. 11 Se exempelvis Årsredogörelse 2012. Kulturrådets skriftserie 2013:1. 62/103