Mia Berglund, från Högskolan i Skövde, har skapat
en didaktisk modell som införts på dialysenheten i Jönköping. Lena Helldin välkomnade till Njurmedicinskt Vårmöte 2014 i Trollhättan! 1900-talet skedde en medicinteknisk revolution och vi började tro att vi kan bota nästan alla sjukdomar. Döden blev ett misslyckande. Vården dehumaniserades, somatiserades och institutionaliserades. I stället för att som tidigare ha en religiös grundsyn i sjukvården blev synen strikt naturvetenskaplig och biomedicinsk. Detta väckte reaktion och protester och på 1950-talet grundades den moderna hospice-fi losofi n som bygger på en humanistisk människosyn. Människan har fyra inre rum, det fysiska, psykiska, sociala och det existentiella. För att människan ska må väl behöver de vara i balans. Den Tänd på tänder Charlotte Karlsson, tandsköterska och Carl Otto Brahm, tandläkare från Käkkirurgen, Ryhov gav råd för munhälsa vid njursvikt. • Borsta INTE tänderna efter kräkning! SKÖLJ istället munnen. • Muntorrhet är vanligt, och kan ge torra, sköra slemhinnor i munhåla och svalg, munsveda, svårigheter att tala, tugga, svälja, dålig andedräkt, svårare att känna smak, ökad kariesrisk, nedsatt självrengörande och buffrande effekt, ökad risk för svampinfektion och besvär med avtagbara tandproteser. Det fi nns bra preparat på apoteket, välj smörjande och salivstimulerande spray, tabletter hjälper föga. Pröva gärna att skölja munnen med vatten med några droppar olja i. Välj tandkräm utan natriumsulfat. • Efter transplantation kan medicineringen ge komplikationer för munhälsan. Tänk på att ha fortsatt kontakt med tandvården, infektioner i munnen kan döljas av medicineringen. Endast nödvändig tandvård ska ges under de första sex månaderna efter en organtransplantation. • Information om det nya tandvårdsstödet: http://www. 1177.se/Om-1177/omtandvardsstod traditionella läkarvetenskapen har en tendens att alltid överskatta det fysiska rummet. Per-Anders manar oss till att hålla tyst mycket mer än vi gör, att lyssna mer och att våga involvera också den svårt sjuka människan. Att hålla tyst för att sträva efter att förstå det innersta i att vara dialyspatient, att förstå hur varje enskild individ tänker i sitt inre och lika viktigt, att lyssna inåt för att förstå hur vi själva tänker. Ställ frågan till dig själv, vad kan jag göra och vad bör jag göra? När en livsuppehållande behandling inte längre gagnar patienten, låt brytpunktssamtalet med patienten och närstående skapa förutsättningar för valfrihet i hur vården ska se ut under den sista tiden i livet. Var tydlig med vad som inte går att göra, men berätta lika tydligt om allt som går att göra. Mia Berglund, Ph D och sjuksköterska från Högskolan i Skövde avslutade mötet tillsammans med Annelie Johansson, sektionsledare för assisterad HD vid dialysenheten i Jönköping. »I glädjen över att skapa möjlighet till ökad patientinvolvering för de som orkar sköta dialysen själva, får vi inte glömma alla patienter som behöver vanlig vård«, sa Annelie. Därför prövar man nu på dialysenheten i Jönköping att införa en didaktisk modell som Mia skapat i sin avhandling »Att ta rodret i sitt liv«. I projektet deltar sjuksköterskor men också Patrik som är patientstödjare. Projektet har just startats, och vi ser fram mot att höra hur det går nästa gång vi tänker tillsammans! Text och foto Ellinor Broms Foto Pia Lundström HITTA SEPSIS • Alarmsymtom på svår sepsis: urakut insjuknande, feber, frossa, ostadighet, ramlar, hittas på golvet, muskelvärk, nyligen opererad, konfusion, andfåddhet, rosslig andning, diarré, kräkning. • Kräkningar är inte alltid calici, det kan vara sepsis! • Förhöjd andningsfrekvens är ett tidigt tecken på svår sepsis och ibland det enda. • Hög dödlighet vid delay. BAS BlodtryckAndningsSaturation 90-30-90 Svår bakteriell infektion? Jesper Svefors, infektionsläkare, Ryhov, Jönköping föreläste tillsammans med Annelie Johansson, sektionsledare assHD, Dialysenheten Ryhov. Läs mer: www.infektion.net 50 DIALÄSEN 4.2013