På hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus erbjuds va
rje patient som drabbats av hjärtinfarkt gruppyoga i tolv veckor. Detta efter en studie av Maria Nilsson, sjuksköterska på hjärtintensiven. Hon har undersökt positiva effekter av medicinsk yoga hos patienter med hjärtinfarkt och paroxysmalt förmaksflimmer. Medicinsk yoga som behandling vid sjukdom I modern tid är stress en ökande riskfaktor för en rad sjukdomstillstånd och under 2000-talet är den en av World Health Organizations (WHO) största utmaningar. Ett vanligt sjukdomstillstånd som stress kan medföra är hypertoni. Hypertoni kan förutom stress orsakas av andra primära faktorer så som miljöfaktorer, men njurskador och andra sekundära faktorer kan också orsaka hypertoni. Hypertoni i sig kan också orsaka njurskador och andra sjukdomstillstånd – dessa går alltså hand i hand med varandra. Ungefär var femte person drabbas av högt blodtryck och det är till stor del åldersrelaterat. Det finns omkring 200 sorters yoga och Institutet för Medicinsk Yoga använder sig av Kundaliniyoga. Denna yogaform är en av de ursprungliga som på 1960-talet dök upp i väst. Institutet för Medicinsk Yoga har skapat olika yogaprogram för sjukdomstillstånd som högt blodtryck, Parkinson, fibromyalgi och MS. Yogan bygger på andningstekniker, meditation och mantra. Under Maria Nilssons studie på hjärtintensiven vid Danderyds sjukhus undersökte hon i ett första projekt vilka positiva effekter den medicinska yogan har på patienter med hjärtinfarkt. Nästa projekt startade under hösten 2009 och undersökte yogans effekter på hjärtfrekvensen, flimmerrecidiv och livskvalitet hos patienter med paroxysmalt förmaksflimmer. Slutsatsen blev att den medicinska yogan har positiva effekter på en del kardiovaskulära riskfaktorer. Detta när den medicinska yogan användes i sekundärpreventivt syfte. En annan positiv effekt hos patienterna var att den upplevda livskvaliteten ökade. Det finns hittills inga vetenskapliga studier kring medicinsk yoga och njursjukdom, men eftersom njursjukdom ofta orsakas av hypertoni, och hypertoni av stress, så skulle 36 Text Ellinor Välimäki DIALÄSEN 3.2012 medicinsk yoga eventuellt kunna vara ett alternativ för vissa njurpatienter. Vid stress minskar blodflödet till njurarna och andra organ. När blodflödet minskar så minskar också njurarnas saltutsöndring vilket höjer blodtrycket. Eftersom vetenskapliga studier saknas så är det viktigt att tänka på att yoga kanske inte passar alla njurpatienter. Därför bör dessa rådfråga en sjukgymnast innan påbörjad träning. För hög grad av stress kan bidra till att vi hamnar i dåliga beteendemönster som till exempel sämre kostvanor eller tobaksanvändning. Dessa beteenden påverkar vår fysiska hälsa negativt. Stress är även en bidragande orsak till sömnproblem och när kroppen inte får tillräckligt med sömn hamnar vi i riskzonen att drabbas av sjukdom. Eftersom den medicinska yogan haft god effekt på stress, kan den också bidra till en bättre sömn. Den medicinska yogan sprider sig och i mars 2011 startade ett projekt på strokeenheten vid Danderyds sjukhus. Även Diabetesföreningen och Karolinska institutet ska starta forskning om medicinsk yoga. Likaså har Karolinska sjukhuset i Solna hakat på den medicinska yogan i ett projekt mot ryggsmärtor och Karolinska sjukhuset i Huddinge för patienter med hjärtsvikt. Yoga kan till stor del utföras var som helst och Maria Nilsson menar att det räcker att börja en gång i veckan på egen hand för att märka effekt. Sedan kan man kontinuerligt öka sitt yogautförande – allra helst till varje dag.