NYHETER Forskning kring etiska frågor vid orgando
nation blir bok Forskare vid Södertörns högskola och Lunds universitet har undersökt etiska frågor kopplade till organdonation i projektet »Kroppen som gåva, resurs och vara«. Nu sammanfattas resultaten i en nyutgiven bok. – Vår målsättning med forskningsprojektet och boken är att göra den etiska diskussionen rikare, säger Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Vi vill förbättra förutsättningarna för nya beslut inom området. Projektet har pågått sedan 2008 och varit uppdelat i fem delprojekt där man forskat om synen på organdonation och kroppen. I ett av delprojekten undersöker Fredrik Svenaeus relationen mellan donator och mottagare och relationen till den egna kroppen. Martin Gunnarsson, doktorand i etnologi vid Centrum för praktisk kunskap, har i ett delprojekt jämfört dialys i Sverige och Lettland. Han har granskat hur relationen mellan person och kropp skapas och omskapas i vården i de båda länderna. En del av projektet har gått ut på att titta på illegal organhandel i fattiga östländer. Susanne Lundin, professor i etnologi i Lund, har intervjuat svenskar som åkt utomlands för att köpa njurar. Sedan projektet startade har intresset för organhandel ökat i samhället. – Det är roligt att forska AND COMMODITY EXCHANGING ORGANS, TISSUES, AND CELLS IN THE 21ST CENTURY Sara Berglund Ulla Ekström von Essen Martin Gunnarson Markus Idvall Max Liljefors Susanne Lundin Erik Malmqvist Aivita Putnina Silke Schicktanz Mark Schweda Fredrik Svenaeus Catherine Waldby Kristin Zeiler inom ett fält där det samtidigt händer så mycket, berättar Fredrik Svenaeus. Uppmärksamheten på organtrafficking i svensk media tog fart parallellt med vårt forskningsprojekt liksom det samtal som förs idag om huruvida en patient ska kunna vårdas för att hennes organ ska kunna transplanteras, snarare än för hennes egen skull. Boken finns att beställa på www.adlibris.com. Källa Södertörns högskola S Ö DE R T Ö RN S T U DI E S IN P R A C T I C A L K NOWL E D G E 6 Fler njurtransplantationer med nya läkemedel Ungefär varje till vartannat år utvecklas nya läkemedel med färre biverkningar mot avstötning. Efter en transplantation måste den transplanterade äta immunosuppressiva läkemedel resten av livet och de brukar delas in i fyra grupper: kortikosteroider, immundämpande, celltillväxthämmande och biologiska läkemedel såsom antikroppar. Transplantation är ofta det mest fördelaktiga alternativet för en njursjuk och förra året genomfördes omkring hundra transplantationer på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hälften med organ från levande donatorer. Nu ska Akademiska sjukhuset delta i en ny studie där ett traditionellt läkemedel mot avstötning kommer att jämfö8 ras med ett nytt biologiskt immunhämmande läkemedel. I studien medverkar centra i Sverige, Norge, England, Frankrike och Holland. Samtidigt som det kommer fler läkemedel mot avstötning så har behandlingar för att transplantera över blodgruppsbarriärer utvecklats – givare och mottagare kan ha olika blodgrupper. Den metod som används innebär att man avlägsnar antikroppar mot blodgruppsantigener plus hämning av antikroppsbildande celler för att få effekt. Härigenom oskadliggörs till stor del attacken från mottagarens immunförsvar. Källa Akademiska sjukhuset DIALÄSEN 3.2012 GIFT, RESOURCE, THE BODY AS THE BODY AS GIFT, RESOURCE, AND COMMODITY