AMES 1
AGENDA 2030 I NÄRINGSLIVET Agenda 2030, FNs hållb
arhetsmål, de globala målen – kärt barn har många namn! De olika begreppen blir alltmer vanliga i företagens hållbarhetsredovisningar. Om man har följt utvecklingen i näringslivet vad gäller hållbarhet de senaste tio åren så kan man skönja ett paradigmskifte sedan Agenda 2030 antogs i New York i september 2015. TEXT: MALIN FORSGREN MILLENIEMÅLEN (SOM VAR FÖREGÅNGARE till Agenda 2030) nämndes sällan på hemsidor eller i hållbarhetsrapporter. Det var som att företagen inte kände sig särskilt ansvariga eller delaktiga i Milleniemålen. Kanske för att de var inriktade på åtgärder i världens fattigaste länder, medan Agenda 2030 omfattar utveckling i alla världens länder. Dessutom hade man inte med ett av de mest prioriterade fokusområdena för företagen – nämligen att bekämpa klimatförändringarna. Det här blev väldigt tydligt under Agenda 2030 konferensen som arrangerades av Länsstyrelsen och Region Östergötland i höstas. Vittnesmålen från företagen som var med var entydiga – det här tar man på allvar. Även om förstås fokuset varierar beroende på företag – för Stadium är mångfald, hälsa och vattenfrågan i fokus. För Siemens är ren energi och klimat högt på agendan. MAN KAN KANSKE TYCKA ATT AGENDA 2030 är lite som kejsarens nya kläder – de företag som har tagit till sig av agendan har väl jobbat med hållbarhet sedan länge? Det är sant, men det nya med Agenda 2030 är att det erbjuder en struktur för företagens hållbarhetsarbete och en gemensam målbild. Det pushar företagen att göra en genomlysning av sin verksamhet på ett mer genomgripande sätt för att identifiera vilken påverkan de har inom olika områden. 26 SLUTLIGEN ERBJUDER AGENDA 2030 ett gemensamt språk och ett upplägg som påminner om Balanced Scorecards, ett etablerat verktyg för strategiskt arbete. De 169 delmålen och 230 indikatorer för uppföljning får företagen en karta där man kan mappa in sin egen verksamhet, och när man kommunicerar med omvärlden har man tillgång till ett språk som många andra också använder. Det har gått två och ett halvt år sedan målen antogs, och frågan är hur det går med genomförandet i företagen i vår närhet. För att ta reda på det skickades en enkät ut med några frågor till Östergötlands 10 största företag. Enkäten kompletterades med en snabb koll hur bolagen kommunicerar sitt hållbarhetsarbete på nätet. Tyvärr är deadline för detta nummer av Affärsstaden precis innan de allra flesta företagen publicerar sina hållbarhetsrapporter för 2017. Just rapporten för 2017 är extra intressant eftersom det är första året då alla företag med en viss storlek (>250 anställda eller omsättning på över 350 MSEK) har lagkrav att hållbarhetsredovisa. Dessutom är det första året då de företag som var lite snabba med att få in Agenda 2030 i sina strategiska målformuleringar under 2016 faktiskt kan följa upp dem. En del av de kontaktade bolagen har valt att svara på hur de arbetat med Agenda 2030 och andra har inte svarat alls. MAN KAN KONSTATERA att ju mer globala och internationella företagen är, desto längre har de kommit med att integrera Agenda 2030. Saab, ett av företagen som ligger allra längst fram, lyfter fram målen redan i hållbarhetsredovisningen för 2016. Som många andra företag har Saab valt ut mål som man anser vara särskilt relevanta; God utbildning för alla (Mål 4), Jämställdhet (Mål 5), Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (Mål 9), Bekämpa klimatförändringarna (Mål 13) samt Fredliga och inkluderande samhällen (Mål 16). Redan under 2015 tillsatte Saab ett s.k. Corporate Responsibility Council, som leds av Saabs vd och har ett särskilt ansvar att prioritera koncernens hållbarhetsarbete. I hållbarhetsrapporten 2016 finns en viss överensstämmelse mellan vilka områden man fokuserar på och vilka mål som valts ut som mest relevanta. SAAB HAR, PÅ GODA GRUNDER, ett fokus på att minimera korruption, minimera miljöpåverkan samt att öka sin attraktivitet som arbetsgivare. I års- och hållbarhetsredovisningen för 2017 lär kopplingarna framgå ännu mer tydligt mellan de prioriterade Agenda 2030 målen och affärsstrategin. Varför ligger Saab långt framme med detta arbete? Troligtvis för att upprätthålla sitt anseende som ett ansvarsfullt företag, både inför kunder och andra intressenter. Kanske allra mest för att minimera framtida risk.