AMES 1
LINKÖPING Hjärnsignaler fångas med mjuk elektroni
k KLAS TYBRANDT, FORSKNINGSLEDARE vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, har tagit fram en ny och stabil metod att mäta neurala signaler under lång tid. Tekniken är baserad på ett nytt elastiskt material som är biokompatibelt och som behåller hög elektrisk ledningsförmåga även när det töjs till sin dubbla längd. Den nya materialtekniken är framtagen i ett samarbete med forskarkollegor i Zürich och New York och presenteras i en artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Materials. Kopplingen mellan elektronik och nervceller är av avgörande betydelse, såväl för att vi ska kunna samla in information om cellernas signalering som för att diagnosticera och behandla neurologiska störningar och sjukdomar, som exempelvis epilepsi. Långvariga och stabila kopplingar som inte skadar nervceller eller vävnad är mycket svårt att åstadkomma eftersom de båda systemen, människans mjuka och elastiska vävnad respektive den hårda elektroniken, är så olika rent mekaniskt. – Eftersom mänsklig vävnad är elastisk och rör sig kommer det att uppstå skador och inflammationer i kontaktytan med den stela elektroniken. Förutom att det skadar vävnaden så dämpar det också ut nervsignalerna, säger Klas Tybrandt, forskningsledare för området Mjuk elektronik, vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping. Klas Tybrandt har nu tagit fram ett nytt elektriskt ledande material som är mjukt som mänsklig vävnad och som kan töjas till sin dubbla längd. Materialet består av tunna guldbelagda nanotrådar i titanoxid, inbäddade i silikongummi. Materialet är biokompatibelt - kan vara i kontakt med kroppen - och ledningsförmågan är stabil över tiden. – Mikrofabrikation av mjuka elektriskt ledande kompositmaterial har många utmaningar. Vi har tagit fram en process för att tillverka de små elektroderna LINKÖPING Dataspelsentreprenören Alexander Milton EAST SWEDEN GAME, mötesplatsen för de som arbetar med utveckling av spel och digitala upplevelser, har anställt stjärnskottet och dataspelsentreprenören Alexander Milton som ska förstärka den befintliga verksamheten. I sin nya roll som affärscoach ska han bland annat starta upp ett acceleratorprogram där spelföretagen i nätverket får hjälp och kraft att utvecklas. Med Alexanders bakgrund och entreprenörsdrivkrafter finns förhoppningen att Linköping ska föda flera spelunder i framtiden. Alexander började sin nya roll den 1 mars. Alexander Milton är Linköpingssonen som flyttade till dataspelsstaden Skövde, för att just utbilda sig inom dataspelsutveckling. Trots sin ålder på 23 år har Alexander hunnit med mycket. Han har skapat och släppt flera dataspel så som Munch VR och Funklift, varit vd för ett spelbolag i en krävande affärsinkubator, pitchat för investerare i Silicon Valley, bloggat och skrivit om spel för diverse tidningar och senast arbetat som projektledare för det Malmöbaserade VR-företaget Divine Robot. Nu är han tillbaka i hemstaden och ska utveckla arbetet inom East Sweden Game. – Jag ser stor potential i de utvecklare och 6 – Alexander är en stor förebild och inspiratör och det känns mycket spännande att han nu ska arbeta för att utveckla East Sweden Game och våra medlemmar. Han har erfarenhet från alla led – från att själv ha utvecklat spel, förpacka, marknadsföra och nå ut med dem, till att hitta finansiering, säger Tomas Ahlström, projektledare på East Sweden Game. – Det är få personer som förstår yrket på den här nivån och kan coacha våra medlemmar i alla dessa områden. Communityt kommer alltid i första hand och det är viktigt att vi utvecklar både våra medlemmar och deras affärsverksamhet, säger Carolina Olsson, community manager på East Sweden Game. n Källa: www.eastswedengame.se projekt som idag finns i vårt community. Förhoppningsvis har jag mycket att bidra med. Jag är väl relativt ung, men det tror jag är en styrka i den här branschen, i vår värld fungerar inte traditionella affärsplaner, säger Alexander Milton, ny affärscoach på East Sweden Game. som samtidigt bevarar materialens biokompabilitet. Processen är också materialsnål, vilket gör att vi kan arbeta med ett relativt dyrt material som guld till en låg kostnad, säger Klas Tybrandt. Elektroderna är 50 µm stora och placerade på ett avstånd av 200 µm från varandra. Vid tillverkningen får man plats med 32 elektroder på en mycket liten yta. Hela proben på bilden är 3,2 mm bred och 80 µm tjock. De små och mjuka elektroderna är framtagna vid Linköpings universitet och ETH Zürich och forskarkollegor vid New York University och Columbia University har sedan implanterat dem i hjärnan på råttor. Under tre månader har forskarna sedan kunnat samla in signaler av hög kvalitet från de fritt rörliga råttorna. Försöken har gjorts efter etiska tillstånd och under det strikta regelverk som gäller för djurförsök. – När cellerna i hjärnan skickar ut signaler bildas en spänning som elektroderna fångar upp och skickar vidare via en liten förstärkare. Vi kan också se från vilka av elektroderna signalerna kommer, det vill säga var i hjärnan signalerna har sitt ursprung. Denna typ av spatiotemporal information är viktig för framtida tillämpningar. Förhoppningen är att vi ska kunna se var exempelvis signalen som orsakar ett epileptiskt anfall startar, en förutsättning för att kunna behandla framtida anfall. Ett annat användningsområde är hjärna-maskin-gränssnitt där framtida teknik och proteser kan styras med nervsignaler. Det finns även en rad intressanta tillämpningar mot nervsystemet i kroppen och dess reglering av olika organ, säger Klas Tybrandt. Genombrottet ligger till grund för forskningsområdet Mjuk elektronik - Soft Electronics, som nu byggs upp vid Linköpings universitet, med Klas Tybrandt som forskningsledare. n Källa: www.liu.se