AMES 1
I september 2015 tillkännagav Siemens sin avsikt
att minska koldioxidutsläppet i sin operativa verksamhet i hälften av 2020 och bli klimatneutral år 2030. Det är få branscher som är så känsliga, så ju fler risker som kan hanteras, desto bättre. ETT ANNAT FÖRETAG I ÖSTERGÖTLAND som har gjort som hemläxa med Agenda 2030 är Siemens. Hållbarhetsarbetet i Finspång är förstås helt avhängigt koncernens strategier och mål. Och man kan minst sagt säga att Siemens är ambitiösa. Hållbarhetsarbetet har pågått under många år, och nyligen satte man upp det ambitiösa målet att hela verksamheten ska vara CO2 neutral senast 2030. Siemens har valt fem av Agenda 2030 målen som har hög korrelation med verksamheten, och sex mål där man ser en medelhög korrelation. För att avgöra hur verksamheten runt om i världen påverkar målen, har Siemens utvecklat en egen mätmetod som de kallar Business to Society, som nu rullas ut i stor skala. Verksamheten i Finspång är ett gott exempel på att hållbarhetsarbetet är integrerat i företagskulturen och i alla lokala verksamheter. På lokal nivå bedrivs hållbarhetsarbetet systematiskt i olika typer av tvärfunktionella forum, med olika fokus, tex mångfald och hälsa. Siemens arbete med Agenda 2030 har en tydlig affärskoppling. Företaget ser stor affärspotential både vad gäller nya marknader och nya produkter som hjälper deras kunder att uppnå sina hållbarhetsmål. NÄR DET GÄLLER ANDRA stora företag i regionen som är privatägda, eller har en mindre global profil, så verkar Agenda 2030 arbetet inte kommit lika långt. Eller för att vara tydlig – många jobbar med hållbarhetsfrågor, men strategierna är inte i linje med strukturen för Agenda 2030. Spelar det någon roll? Svaret är nog både ja och nej. Det viktiga är förstås att företagen tar ansvar för miljömässiga och sociala aspekter av sin verksamhet. Men för att näringslivet ska kunna bli en riktig drivkraft är det en fördel om de nyttjar det holistiska angreppssätt som Agenda 2030 innebär. Dessutom förenklar ramverket företagens analyser ur ett hållbarhetsperspektiv. DE FÅ MINDRE FÖRETAG som har anammat Agenda 2030 har oftast gjort det för att uppfylla krav från kunder eller för att de ser att det kan ge konkurrensfördelar i framtiden. Vad skulle större fokus på Agenda 2030 betyda för de små och medelstora företagen i Östergötland? Skulle det ge några fördelar? De stora företagen har uppenbarligen redan kommit igång med arbetet. För att kunna leverera till dessa i framtiden är det troligt att man måste kunna visa hur man passar in i kundens hållbarhetsstrategier. Det här gäller i minst lika stor utsträckning företag som levererar till offentlig sektor. En annan drivkraft är förstås varumärket som påverkar inköpsbesluten hos kunder. En ordentlig genomlysning av företagets hela värdekedja, i kombination med ambitiösa och realistiska planer för hur företagen ska minska negativa konsekvenser och öka positiva effekter från verksamheten, minskar också riskerna för obehagliga överraskningar i framtiden. DET ÄR MÄRKLIGT att det är så svårt att skriva en inspirerande artikel om näringslivets Agenda 2030 arbete. Det handlar ju om den kanske mest ambitiösa planen på global nivå som världen någonsin har skådat. Det handlar om årliga investeringar på 35 000 miljarder kronor per år för att uppnå alla målen. Vilket innebär att det finns enorm affärspotential för företag som satsar rätt. Men som vanligt sitter djävulen i detaljerna, och då blir det ju helt plötsligt lite mindre upphetsande. Summa summarum - listan över fördelar för företag att arbeta med hållbarhetsmålen kan göras lång – hur man än vrider på det leder rätt typ av hållbarhetsarbete till förbättrad lönsamhet. n 27