Budgetunderlag 2020–2022 1
Budgetunderlag 2020–2022 prioriterade områden som
detta samt upprätthålla spetskompetens och nationell överblick krävs en förstärkning av resurserna.3 En central uppgift är att göra en systematisk uppföljning av de bidrag och andra främjande åtgärder som myndigheten arbetar med. Att ha resurser i form av arbetstid och digitala verktyg för uppföljning och analys är en förutsättning för att ta fram kunskapsunderlag som kan ligga till grund för en strategisk utveckling. I den förändrade förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) har regleringen gällande resultatredovisning i myndigheternas årsredovisningar ändrats, vilket innebär ökade krav på att presentera analyser och bedömningar av verksamhetens resultat och utveckling.4 Sådana analyser och bedömningar kräver att mer personella och tekniska resurser kan ägnas åt kvalitetssäkrad uppföljning av myndighetens bidragsgivning och främjande insatser. Om en alltför stor del av kapaciteten i en hårt ansträngd organisation måste användas till att få kärnprocesserna att fungera finns ett begränsat utrymme att ta fram dokumenterade och välgrundade analyser som kan ligga till grund för att förnya bidragsformer, förändra arbetssätt och arbeta mer med aktivt främjande verksamhet. För att dra nytta av det digitaliseringsarbete som bedrivits de senaste åren på myndigheten, bland annat i form av att digitalisera ansökningar och redovisningar, måste Kulturrådet utveckla processer och system ytterligare. Ett centralt steg i den digitala utvecklingen är att förbättra datakvalitet och flöden från ansökning till redovisning och uppföljning. Bland annat krävs system som möjliggör en unik datakälla för hantering av ansökningar och redovisningar, vilket i dagsläget saknas på myndigheten. Det skulle bidra till att myndigheten kan sammanställa mer tillförlitliga data från redovisningar, det vill säga uppgifter om utfallet av myndighetens samlade bidragsgivning. Kraven från regeringen på myndigheternas säkerhet har samtidigt skärpts. Ökade krav finns avseende informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.5 ställer nya krav på myndigheters arbetssätt.6 Dataskyddsförordningen För att säkerställa efterlevnad av bland annat dataskyddsförordningen och kraven i föreskrifterna från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap måste hanteringen av vissa informationstillgångar ske i nya säkrare informationssystem. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete kräver ökade resurser både för utveckling av informationssystem och säkra it-produkter samt administrativa processer. Kulturrådet föreslår att anslag 1:1 ap.1 höjs med 7 miljoner kronor från och med år 2020 för att ge myndigheten mer rimliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Myndigheten behöver kunna satsa mer resurser på kunskapsuppbyggnad, uppföljning och analys av verksamheten, på att implementera nya digitala system till stöd för bidragsprocessen och på att förbättra informationssäkerhet. 3. En framtida utveckling skulle också kunna omfatta eventuella nya uppdrag som sektorsansvarig myndighet inom kulturområdet för jämställdhet samt för etnisk och kulturell mångfald. Det senare föreslogs i rapporten Vilken mångfald? Kulturinstitutioners tolkning av mångfaldsuppdraget, Myndigheten för kulturanalys, rapport 2017:3. 4. https://www.esv.se/press/nyheter/2018/esv-har-beslutat-om-andrade-regler/ 2018-10-29. 5. Förordning (2018:1175) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. 6. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 10/48