Budgetunderlag 2020–2022 1
Budgetunderlag 2020–2022 två tredjedelar. Det fak
tum att svenska aktörer som är verksamma i internationella nätverk oftare spelar utomlands än i Sverige, speglar också den svaga inhemska infrastrukturen inom arran görs ledet för dans och cirkus. Svenska danskonstnärer är efterfrågade av festivaler och scener i sammanhang som håller en hög konstnärlig kvalitet och ingår ofta i samarbetsprojekt och internationella samproduktioner. Kulturrådet märker en ökning av den internationella närvaron även inom de scenkonstområden som tidigare haft svårt att hävda sig internationellt. Teater, musikteater och performance har draghjälp av de framgångar som dans- och cirkusområdena har haft internationellt under de senaste åren. Detta är tydligt i ansökningar både för internationellt turnéstöd och för deltagande i mässor och andra internationella främjandeaktiviteter10 . Internationell verksamhet har blivit en allt viktigare och mer integrerad del för de fria musikgrupperna. Inom turnébidraget utgjordes 2018 drygt två tredjedelar av utlandsturnéer vad gäller både ansökningar och bifall. De grupper som fått verksamhetsbidrag för 2019 har en planerad konsertverksamhet där ungefär en tredjedel av konserterna äger rum utomlands. Även här ser Kulturrådet i bidragsgivningen och i dialog med aktörer inom musikområdet tecken på att fria musikaktörer av hög kvalitet i dag har svårt att få till stånd nationella turnéer.11 Många utställningsarrangörer ställer ut konstnärer från andra delar av världen och bidrar till möten mellan dessa och konstnärer verksamma i Sverige. Inom bild- och formområdet innehöll 71 procent av ansökningarna om projektstöd under 2018 någon form av internationellt samarbete. Strukturerna för att främja internationalisering inom bild- och formkonst fungerar i dag inte särskilt väl enligt Kulturrådets bedömning. Svenska konstnärer behöver i högre grad än i dag representeras internationellt på viktiga mötesplatser som exempelvis internationella mässor. Kulturrådet vill i ökad grad kunna bidra till möjligheten för konstnärer att verka internationellt och till att en svensk publik får ta del av mer konst och kultur från andra länder. På så vis stärks både den konstnärliga utvecklingen, kvaliteten och mångfalden i utbudet. Detta gäller inte minst för samarbeten inom ramen för EU-programmet Kreativa Europa. Därför föreslår Kulturrådet en ökning av anslag 1:2 ap. 1 med totalt 12 miljoner kronor. 4.2 Stärkta möjligheter till medfinansiering inom programmet Kreativa Europa Kulturrådet är tillsammans med Svenska Filminstitutet nationell kontaktpunkt för Kreativa Europa – EU:s ramprogram för de kulturella och kreativa sektorerna 2014–2020. Uppdraget handlar om att öka kunskapen om programmet och främja ansökningar från svenska aktörer. Europeiska samarbeten ger publiken i Sverige möjlighet att i högre grad ta del av konst och kultur från övriga europeiska länder, och ger svenska kulturaktörer möjlighet att bygga upp kontaktnät, möta publik och vara verksamma i andra länder. Det internationella kultursamarbetet är i dagens Europa kanske mer betydelsefullt än på länge. Tillgång till medfinansiering är en förutsättning för att kunna beviljas stöd inom delprogrammet Kultur inom Kreativa Europa. Slutåret för ramprogrammet är 2020. I det programförslag för åren 2021–2027 som EU-kommissionen har presenterat ligger huvudfokus fortfarande på stöd till 10. Årsredovisning 2018, Statens kulturråd. 11. Ibid. 16/48