Budgetunderlag 2020–2022 1
Budgetunderlag 2020–2022 5.3 Satsning för att stä
rka regionala strukturer Kultursamverkansmodellen har sedan starten 2011 stärkt relationerna mellan stat, region och kommun. Regionernas stora arbete med kulturplanerna involverar allt från kulturskapare till kommunala aktörer och politiker. Kulturplanerna omfattar regionens samlade ambitioner inom kulturområdet, och omfattar ofta även folkbildningen och föreningslivet. Sammantaget står regionerna och kommunerna för en betydande del av den kulturella infrastrukturen i Sverige; i de 20 regioner som ingår i kultursamverkansmodellen får över 200 institutioner och verksamheter med totalt drygt 5 700 årsarbetskrafter, varav drygt 3 000 i form av konstnärlig personal/kärnkompetens, del av de statliga medlen. De regionala institutionerna och verksamheterna utgör betydelsefulla samverkansparter och arenor även för det fria kulturlivets aktörer. Arbetet med kultursamverkansmodellen har bidragit till att skapa en nationell överblick över utvecklingen runt om i landet inom de sju verksamhetsområden som ingår i modellen, och det finns en nära dialog med regionala företrädare kring framtida behov och utvecklingsmöjligheter. En av styrkorna med kultursamverkansmodellen är att den bistår med stabilitet och långsiktighet. Å ena sidan inrymmer kultursamverkansmodellen stabila institutioner, å andra sidan har den skapat arenor för dialog och samverkan där avgörande kulturpolitiska frågor, utvecklingsbehov och lösningar kan diskuteras och hanteras. Dessutom utgör de sökbara utvecklingsbidragen från Kulturrådet en viktig motor för att driva på utvecklingen. De regionala initiativ som arbetats fram under åren sedan samverkansmodellens införande har presenterats både i kulturplaner och i form av utvecklingsprojekt. Dessa initiativ har legat till grund för gemensamma satsningar som bidragit till utveckling av nya institutioner, verksamheter, arbetssätt och mötesplatser runt om i hela landet. Det gäller till exempel förstärkningar inom bild- och formområdet och inom dansfältet, som i stor utsträckning saknat stabila institutioner i regionerna. Även omfattande utvecklingsinsatser av de regionala museerna inom kulturarvsområdet bör framhållas. Stora satsningar inom digitaliseringsområdet har genomförts inom ramen för kultursamverkansmodellen. Dessutom har flera viktiga interregionala samarbeten tillskapats inom exempelvis dans- och musikområdena, vilket bidragit till att flera regioner samverkat i projekt som är kostnadseffektiva och samtidigt utvecklar konstformerna. Lika viktiga som de regionala initiativen är den statliga överblicken. Staten har genom särskilda prioriteringar drivit på utvecklingen både inom vissa konstområdet och inom de horisontella frågorna. Vi kan se ett starkare genomslag för bland annat ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och de nationella minoriteternas kultur och kulturarv under åren sedan modellens införande. Bild- och formkonsten har prioriterats under ett antal år och inkluderades som ett eget område under 2018. Dessa uttalade insatser från statligt håll har medfört att ett stort antal projekt och verksamheter tillskapats. Efter snart tio år står det klart att kultursamverkansmodellen har bidragit till utvecklingen inom det kulturpolitiska fältet och att de satsningar som gjorts har gett goda resultat. Det är därför av stor vikt att detta arbete även framöver ges goda förutsättningar för fortsatt utveckling. De konstområden som bedöms ha svaga strukturer bör fortsatt stärkas, och arbetet för att öka tillgången till konst och kultur bör utvecklas. Kulturrådet har till exempel identifierat regionernas nyckelroll för den samtida cirkusens utveckling i hela landet. Likaså har regionerna en avgörande roll när det gäller arbetet med breddat deltagande, arbetet gentemot de nationella minoriteterna och tillgången till kultur utanför storstäderna. I frågor som dessa kan staten, regionerna och kommunerna genom samverkan undanröja hinder och skapa nya lösningar tillsammans. Kulturrådet föreslår att 30 miljoner kronor tillförs modellen från och med år 2020 för att ge utrymme till konst- och kulturområden med en svag regional struktur, konstområdesövergripande verksamhet, interregionala satsningar och främjandeverksamhet för att öka tillgången till kultur i hela landet, 23/48