Budgetunderlag 2020–2022 1
Budgetunderlag 2020–2022 3.5 Samlad finansiering
av Kulturrådets förvaltningskostnader Under de senaste åren har vi fått en rad nya och förstärkta uppdrag, samtidigt som förvaltningsanslaget inte har höjts i samma takt. Utan att mer resurser ställs till myndighetens förfogande får vi svårt att uppfylla de förväntningar som finns på genomförandet av både befintliga och nya uppdrag. Vi betonar vikten av att särskilda uppdrag alltid kompenseras med förstärkta anslag. Utan utökade resurser kan myndigheten tvingas bekosta uppdragen genom att prioritera ned det löpande arbetet med kärnverksamhet. Att hantera tillfälliga uppdrag med korta tidshorisonter innebär alltid en belastning för befintlig personal och att löpande arbetsuppgifter kan bli lidande, innan en organisation för uppdraget har hunnit komma på plats. Med en förstärkning av det grundläggande förvaltningsanslaget skulle myndigheten vara bättre rustad att med kort varsel genomföra nya regeringsuppdrag. Kulturrådets förvaltningsanslag (anslag 1:1 ap. 1) uppgår år 2019 till 55,8 miljoner kronor, varav minst 10 miljoner kronor avser driften av ett särskilt center för kulturskolefrågor. Genom regleringsbrevet ges myndigheten möjlighet att belasta övriga anslag med kostnader för förvaltning och främjande, till ett sammanlagt belopp om 64,1 miljoner kronor7 . Det innebär att 40 procent av de sammanlagda förvaltningskostnaderna kommer från sakanslag. Det är en finansieringsmodell som medför en rad nackdelar. Förvaltningsanslaget bör ses i förhållande till de drygt 2,6 miljarder kronor som myndigheten hanterar inom ramen för sitt uppdrag. Den beräknade förvaltningskostnaden för bidragsgivning är 2,7 procent av beviljade bidrag.8 i förhållande till de jämförbara myndigheter i andra delar av världen som Kulturrådet känner till, är detta en låg andel. Vi kan konstatera att verksamheten redan under nuvarande ekonomiska förhållanden är hårt ekonomiskt pressad. Det faktum att 40 procent av lönekostnader och övriga förvaltningskostnader tas från sakanslag utgör en stor utmaning, eftersom dessa medel inte uppräknas enligt pris- och löneomräkningen (med undantag för anslag 1:6). Det innebär i praktiken att anslagen urholkas och att bemanningen inte kan hållas på nuvarande nivå. Organisationen riskerar att hamna i en situation där allt färre individer ska utföra allt fler arbetsuppgifter, och där vissa uppdrag därför måste prioriteras ned. På sikt finns en risk att myndigheten får svårt att uppfylla sina grundläggande uppgifter och bibehålla den kärnkompetens som är nödvändig för att genomföra uppdragen samt upprätthålla trovärdighet och legitimitet. Myndigheten har därutöver ett ansvar att arbeta för att minska sjukfrånvaron och arbeta förebyggande mot ohälsa och ser med oro på medarbetare som upplever en stress över att inte kunna uppfylla sina uppdrag. Att en stor andel av Kulturrådets förvaltningskostnader bekostas via anslag är problematiskt på flera sätt, främst genom att det minskar tydligheten och transparensen genom att myndighetens samlade förvaltningskostnader inte framgår på ett enkelt och tydligt sätt. Transparensen är viktig, Både i förhållande till andra liknande myndigheter i Sverige, men även 7. I detta belopp ingår även kostnader för att bedriva främjande verksamhet, som exempelvis främjande av svensk litteratur i utland etc. Här ingår även de högst 25 miljoner kronor som enligt regleringsbrevet ska användas för kostnader i samband med myndighetens insatser för att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse, varav en stor del fördelas som bidrag (Kulturrådets regleringsbrev för 2019). 8. Årsredovisning, Statens kulturråd, 2018 (s. 10). 12/48