Budgetunderlag 2020–2022 1
Budgetunderlag 2020–2022 11 Övriga frågor 11.1 Ku
ltur och hälsa Kulturrådet hade under 2018 ett särskilt uppdrag att utföra en nationell översyn av området kultur och hälsa genom att ge en bild av hur kunskapsutbyte och samverkan bedrivs och kan vidareutvecklas mellan lokala, regionala och nationella aktörer, inklusive goda exempel. I sin rapport till regeringen föreslog Kulturrådet även ett antal nationella åtgärder för att utveckla området. Där ingick bland annat att uppdrag ges till en eller flera nationella myndigheter/organisationer om att sprida kunskap om arbetsmetoder, -modeller och forskning samt att tillföra nationella stimulansmedel för utveckling av området. Kulturrådet har i dag inget uppdrag inom området kultur och hälsa men har i tidigare budgetunderlag anfört att myndigheten, förutsatt att särskilda resurser tillförs, skulle kunna ges ett särskilt uppdrag att främja området kultur och hälsa. Vi menar att ett sådant uppdrag bör ske i samverkan med andra lämpliga myndigheter och att stimulansmedel för nationell utveckling av området bör finnas till förfogande. Uppdraget bör finansieras via socialpolitikens område. 11.2 Arbetsförmedlande verksamhet Regeringen har aviserat att Arbetsförmedlingen under de kommande åren ska reformeras i grunden. När regeringen utreder frågan närmare vill Kulturrådet påminna om vikten av att regeringen beaktar effekterna av en omstrukturering för verksamma inom konst- och kulturområdet. Effekter av omstruktureringar inom Arbetsförmedlingen kan för övrigt även bli synliga på landets folkbibliotek genom en ökad efterfrågan på stöd och hjälp till arbetssökande. Anställningsvillkoren inom kultur- och mediearbetsmarknaden har under många år präglats av eget företagande med osäkra och kortare eller längre uppdrag och anställningar. Det är en marknad där villkoren är otrygga. Kulturarbetare är i allt högre grad så kallade kombinatörer som rör sig i ett gränsland mellan att vara arbetstagare, uppdragstagare och egenföretagare. Detta är tendenser som ökar på arbetsmarknaden i stort och där kulturarbetare som grupp har gått före. Behovet av flexibilitet på arbetsmarknaden drivs av förändrade kundbeteenden, något som kultur- och mediebranschen var de första att få känna på. Numera går denna arbetsmarknad under namnet gigekonomi, där fasta anställningar ersätts av tillfälliga gig.28 olika yrkesgrupperna inom kultur- och medieområdet skiljer sig också mycket åt. Detta sammantaget kräver en mycket specifik kunskap hos den arbetsförmedlande länken, vilken byggs upp över tid. Ett led i denna kedja är de konstnärliga centrumbildningarna. I slutet av 1990-talet fördes det statliga stödet till dessa över från arbetsmarknadspolitiken till kulturpolitiken.29 Centrumbildningarna är intresse- och förmedlingsorganisationer för de fria professionella utövarna inom respektive konstområde. De arbetar med arbetsförmedling direkt genom att förmedla uppdrag och indirekt genom bland annat kompetensutveckling med utgångspunkt i att öka möjligheten till anställning och uppdrag för konstnärer. År 2019 har medel fördelats till 13 centrumbildningar som sammanlagt samlar drygt 11 000 fria professionella kulturutövare i Sverige. Verksamheterna skiljer sig åt beroende Villkoren, strukturerna och logikerna för de 28. Arbetsförmedlingen (2019) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2018 Kultur och media, Prognos för arbetsmarknaden. 29. Konstnär – oavsett villkor?, SOU 2018: 23, sid. 324. 37/48