Budgetunderlag 2020–2022 1
Budgetunderlag 2020–2022 I budgetpropositionen14
för 2018 bedömde regeringen att de olika initiativ som tas för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna är av betydelse för kulturskapares arbetsmarknad, för exporten och för Sverigebilden. Regeringen angav även att Kulturrådets stöd till kulturexport fungerar som ett bra komplement till befintliga stöd. Tillväxtverket har samtidigt kommunicerat att de inte kommer att fortsätta att finansiera satsningen. Pilotprojektet har visat på tydliga behov, men även på att små insatser kan göra stor skillnad. Ett långsiktigt stöd för internationalisering av mellanledet skulle även ge förutsättningar för att utveckla anpassade strategier för att öka internationaliseringen och tillgången till internationella marknader inom respektive konstområde. Den kulturella och kreativa sektorns utveckling är inte bara är en angelägenhet för kulturpolitiken utan även för närings- och utrikespolitiken. Kulturrådet önskar därför att stödet ska kvarstå som en samverkan över politikområden med finansiering från näringspolitiken. Pilotprojektet är ett bra exempel på vilka synergier som kan uppstå vid samarbete över politikområden, vilket kan gynna både kulturpolitikens och näringspolitikens mål. 4.4 Behov av översyn av struktur och uppdrag inom internationellt främjandearbete Organisationsstrukturen och uppdragen att främja olika konstområden på en internationell arena har växt fram successivt i Sverige, utan ett samlat strategiskt kultur- och näringspolitiskt perspektiv. Det vore önskvärt att göra en bredare nationell översyn av den befintliga ”främjarkartan”. Syftet skulle vara att synliggöra vilka konstområden som i dag helt saknar eller endast har svaga strukturer för internationellt främjande, samt hur befintliga organisationer och uppdrag i vissa fall överlappar varandra. En sådan analys kan visa vilka behov som finns att skapa förtydligade, nya eller kompletterande uppdrag och strukturer, för att på ett strategiskt och effektivt sätt föra ut svensk konst och kultur till andra länder. I förlängningen skulle en sådan översyn också leda till att statens samlade resurser kan användas mer effektivt. Kulturmyndigheterna fick först under slutet av 00-talet ett internationellt uppdrag tydligt inskrivet i regleringsbrev respektive instruktioner. I propositionen Tid för kultur från 200915 var en av de prioriteringar som angavs att det behöver utvecklas strategier för internationalisering inom olika kulturområden. Ett utvecklingsarbete har sedan dess skett både inom ramen för Kulturrådets och Konstnärsnämndens verksamheter men även genom andra aktörer som Export Music Sweden, Konsthantverkscentrum, Danscentrum med flera. Initiativ finns även inom utrikes- och näringspolitiken kring exportfrämjande som omfattar den kreativa och kulturella sektorn. En översyn av främjandearbetet skulle behöva omfatta även dessa strukturer för att möjliggöra en helhetsanalys. 4.5 Möjliggöra internationellt kulturpolitiskt forum i Sverige år 2022 International Federation of Arts Councils and Cultural Agencies (IFACCA) – är ett världsomspännande nätverk med medlemmar från drygt 70 länder. Medlemmarna utgörs av kulturmyndigheter och kulturdepartement. I Sverige är Kulturrådet nationell medlem, medan Konstnärsnämnden och Musikverket är associerade medlemmar. Kulturrådet är medlem sedan 2008 och är representerat i styrelsen sedan 2015, och vi ser det som ett värdefullt forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. 14. Prop. 2017/18:1 Utgiftsområde 17, sid. 67. 15. Tid för kultur (Prop. 2009/10:3), s. 82. 18/48