Budgetunderlag 2020–2022 1
Budgetunderlag 2020–2022 3.3 Tidsbegränsad förstä
rkning för utvecklad datahantering Kulturrådets digitala system till stöd för bidragsprocessen är i behov av att långsiktigt utvecklas. I dag sker den utvecklingen genom att vi kontinuerligt anpassar befintliga system för att hantera en ökande komplexitet i bidragsprocessen. Kulturrådets komplexa bidragsgivning medför att en stor mängd data ska hanteras, från ansökan till uppföljning. Vissa uppgifter är standardiserade, medan andra är bidragsspecifika. Genom att tydligt definiera dessa variabler kan processen förenklas, både internt och för de sökande. Detta kommer även att leda till en ökad kvalitet på data i bidragsprocessen, som underlag till årsredovisning samt för annan uppföljning av verksamheten. I enlighet med Kulturrådets digitala strategi skall våra system hantera information på det mest effektiva sättet. Nuvarande databashantering kräver att mycket i handläggningen och uppföljningsarbetet sker i Excelfiler. Den manuella hanteringen är tidskrävande och ökar risken för felaktigheter, något som även Riksrevisionen har tagit upp under samtal kring våra arbetsprocesser. Manuell hantering av den här typen ska minimeras. Kvalitetssäkrade uppgifter som med dagens systemstöd är svåra att ta fram är till exempel uppgifter om antal besökare, antal föreställningar och aggregerat ekonomiskt utfall för bidragsmottagarna. För att kunna genomföra ett utvecklingsarbete med målet att modernisera befintliga system och minimera manuella steg måste datahanteringen utvecklas. Det arbetet innebär inledningsvis en genomlysning av vilka data som vi tar in genom ansökningar och redovisningar, samt hur den hanteringen kan förenklas till förmån för en effektivare process. Ett sådan arbete skall också lägga grunden till och ha som mål att implementera nya system. Arbetet är omfattande och tidskrävande och måste ske parallellt med att vi på ett säkert sätt utför alla våra uppdrag. Det kommer därför innebära behov av utökade resurser under en begränsad tid. Myndigheten har under nuvarande förhållanden inte möjlighet att hantera sådana mer omfattande processer avseende systemutveckling. Resultatet blir att vi står rustade för att implementera nya system för en effektivare bidragsprocess både för sökande och medarbetare på myndigheten, samt att vi med den digitala strategin i grunden arbetar målinriktat med en digital transformation för att främja tillgänglig och säker informationshantering. Under åren 2020–2022 föreslår Kulturrådet att 3 miljoner kronor anslås inom anslaget 1:1 ap. 1 för att genomlysa och förbättra datahanteringen i syfte att utveckla systemstödet för, och att minimera manuell hantering i, bidragsprocessen. 3.4 Medborgarperspektiv Den digitala verksamhetsutvecklingen omfattar också en strävan om en ökad servicegrad gentemot sökande. Kulturrådet har inlett en samverkan med andra kulturmyndigheter för att bland annat undersöka förutsättningarna för att på sikt utveckla en gemensam portal för att erbjuda en bättre service till potentiella bidragssökande. En sådan portal skulle kunna omfatta både en guide till de statliga bidragen och annan relevant myndighetsinformation för både enskilda utövare, grupper och organisationer, beroende på ambitionsnivå. Digitaliseringen har i flera fall långtgående påverkan även för konsten och kulturen, där effekterna och utmaningarna skiljer sig åt mellan olika konstområden. Den konstnärspolitiska utredningen (Konstnär – oavsett villkor? SOU 2018:23) föreslog att regeringen tar ett samlat grepp kring digitalisering inom den offentligt finansierade kulturen, bland annat genom att inrätta någon form av samordningssekretariat på Kulturrådet. I vårt remissvar angavs att vi på sikt kan tänka oss att ta på oss ett uppdrag som digitalt kunskapsnod/nationellt samordningssekretariat i någon form. Ett sådant uppdrag skulle emellertid kräva en analys av behov, inriktning och resurser. 11/48