Advokaten 1
NYHETER Nej till strafflättnader för utredningsme
dverkan Advokatsamfundet avstyrker i ett remissvar förslaget om att misstänkta ska kunna få strafflindring i utbyte mot vissa uppgifter som lämnas. Upplägget är allt för likt ett kronvittnessystem, anser samfundet, som ansluter sig till kritiken från experten i utredningen. Utredningen om stora brottmål har nu remissbehandlats. Advokatsamfundet ställer sig i sitt remissvar positivt till vissa av förslagen, men avvisar helt tanken på att misstänkta som lämnar viktiga uppgifter i utredningen ska kunna förhandla med åklagaren om strafflindring. Advokatsamfundet skriver bland annat: ”Förslaget innebär ett påtagligt närmande till ett kronvittnessystem som allmänt skulle undergräva rättssäkerheten i rättsprocessen och unOM FÖRSLAGET Förslaget läggs fram i utredningen Stora brottmål – nya processrättsliga verktyg, och innebär att en misstänkt ska kunna förhandla med åklagaren om lämnande av vissa uppgifter i utbyte mot lindring av straff. Om de lämnade uppgifterna innebär att utredningen kan bedrivas mer effektivt blir det möjligt att belöna den misstänktes medverkan. Förundersökningen kan exempelvis begränsas till att gälla viss del, förundersökning om ett annat brott än det som den misstänkte delgetts misstanke om kan läggas ned, eller så kan åklagaren besluta om ett visst högsta straff för de misstankar som delgetts den misstänkte. Domstolen föreslås vara bunden av åklagarens beslut. Den nuvarande strafflindringsbestämmelsen i 29 kap. 5 § första stycket 5 blir, enligt förslaget, kvar. derminera den grundläggande principen om likabehandling. En sådan ordning skulle även kunna öppna upp för en ordning med anonyma vittnen och andra rättssäkerhetsskadliga moment i det sedan länge gällande processrättsliga regelverket för bedömning av skuld och straff i svenska domstolar.” Advokatsamfundet ansluter sig med sitt svar till advokat Fredrik Ungerfälts, expert i utredningen, särskilda yttrande. Fredrik Ungerfält skriver där bland annat att de ”förslag som nu lämnas i den föreslagna nya paragrafen 23 kap. 18 c § RB, som ansluter till det tidigare lämnade förslaget om tidiga förhör, är enligt min uppfattning behäftat med så betydande nackdelar ur rättssäkerhetssynpunkt att det inte bör bli föremål för lagstiftning”. Regeringen vill öppna för hemlig dataavläsning Som ett led i sitt 34-punktsprogram mot gängbrottsligheten överlämnade regeringen i slutet av oktober en lagrådsremiss om ett nytt tvångsmedel: hemlig dataavläsning. Enligt förslaget ska myndigheterna i hemlighet få installera mjuk- eller hårdvara i en teknisk utrustning (till exempel en dator, mobiltelefon eller läsplatta) och läsa av innehållet, för att på det viset övervaka misstänkta. Lagrådet pekar i sitt yttrande på att förslagets fördelar, för att de nya tvångsmedlen ska kunna godtas, måste vara proportionerliga i förhållande till intrånget i enskildas integritet och riskerna för informationssäkerheten. Mot bakgrund av det underlag som lämnas, och med beaktande av att hemlig dataavläsning alltid ska prövas av domstol som ska underrätta Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden om beslutet, anser Lagrådet ändå att förslagen kan läggas till grund för lagstiftning. Brottsskadeersättning till polisfamilj för mordförsök En polis i Västerås och övriga medlemmar i hans familj får 100 000 Advokatsamfundet är kritiskt till förslaget eftersom det innebär ett påtagligt närmande till ett kronvittnessystem. kronor vardera i kränkningsersättning från Brottsoffermyndigheten efter att deras hus blivit beskjutet med automatvapen. Myndigheten anser att familjemedlemmarna varit utsatta för försök till mord. Familjen låg och sov på övervåningen i sitt hem när huset besköts med totalt 22 skott från ett automatvapen. Kostnad för databas ska ge ersättning Rörliga kostnader, och delar av de fasta kostnaderna, för exempelvis databaser är ersättningsgilla konkurskostnader, enligt en HD-dom. Konkursförvaltare kan få ersättning för informationsinhämtning som är nödvändig vid en konkurs genom exempelvis ADVOKATEN NR 9 • 2019 databaser. Det fastslår Högsta domstolen, som tagit upp två fall där konkursförvaltare begärt ersättning för bland annat Infotorgs tjänster. Tillsynsmyndigheten HD, mål ansåg inte att dessa kostnader var ersättningsgilla, bland annat eftersom det enligt myndigheten inte gick att nr Ö 5644-18 samt Ö 5647-18 bedöma om de avsåg konkurskostnader eller allmänna kontorskostnader som anses ingå i arvodet. Enligt HD ska dock ersättning utges för kostnader som är nödvändiga för att kunna utföra obligatoriska åtgärder i varje konkurs, exempelvis informationssökningar. Ordningsvakter får nya regler Reglerna om ordningsvakter behöver moderniseras och effektiviseras. Det anser regeringen, som tillsatte en utredning som ska genomföra en bred översyn av de regler som styr ordningsvakternas verksamhet. Till utredare har justitierådet Agneta Bäcklund utsetts. 11 FOTO: ISTOCK