Advokaten 1
NYHETER ATT TÄNKA PÅ VID ANVÄNDANDE AV SOCIALA ME
DIER l Använd sociala medier ansvarsfullt. I detta ligger bland annat att vara uppmärksam på att uttalanden inte strider mot klientintressen, att använda ett vårdat språk och att inte väcka anstöt. l Se till att värna oberoendet. Uttalanden i sociala medier bör genomsyras av samma oberoende som krävs i advokatens yrkesroll. Se till så att du inte utsätts för påtryckningar eller påverkas på andra sätt. l Håll på tystnadsplikten. Sociala medier är inte rätt plats att diskutera klientinformation. Lägg aldrig ut konfidentiell information, och tänk på att även exempelvis uppgifter om var du befinner dig kan ge information om att du företräder en viss klient. l Slå vakt om den yrkesmässiga integriteten och allmänhetens förtroende. Advokaters uttalanden bör alltid vara sanna, etiskt försvarbara och förenade med gott omdöme och respekt för andra människor. l Skapa en byråpolicy för användandet av sociala medier. Källa: Advokatsamfundets policy för advokaters användning av sociala medier. Policyn finns i sin helhet på Advokatsamfundets webbplats. VILKA SOCIALA MEDIER ANVÄNDER DU I DIN ADVOKATROLL? Carl Svernlöv, Baker McKenzie – Jag använder framför allt Linkedin som ett sätt att hålla kontakten med ett stort antal kolleger, klienter och affärsbekanta. I det flödet delar jag dels nyheter om Baker McKenzie, dels lite bredare artiklar inom framför allt M&A, corporate governance och AI som jag tror kan vara av intresse för mina kontakter. Jag har fått ett förvånansvärt positivt gensvar på många av dessa delningar och i flera fall har det lett till att jag återknutit kontakten med klienter som jag tidigare jobbat med. Twitter använder jag ”halvprivat” och där är jag lite kluven; det blir ungefär lika delar försvarsoch säkerhetspolitik samt aktiebolagsrätt och corporate governance. Anna Dahlbom Langley – Jag använder framför allt Instagram och Facebook och mer begränsat Linkedin och Twitter. Jag delar lite olika innehåll på de olika sidorna. På Linkedin och Twitter blir det mest inlägg om rekryteringar för Lewis Langley & Partners respektive inlägg om rättssäkerhetsfrågor, ibland utifrån egna artiklar i ämnet. På Facebook och framför allt på Instagram lägger jag ut en del allmänna inlägg om det vardagliga arbetet som försvarsadvokat, i den mån det går att dela på grund av klientsekretessen och de etiska reglerna. I och med att jag också föreläser en del, blir det också gärna en del inlägg kring detta. Jag gör även på Instagram och Facebook en del inlägg om rättssäkerhetsfrågor ur ett försvararperspektiv och delar också där en del artiklar gällande just de frågorna. Hur använder du sociala medier i din roll som advokat? – Jag använder sociala medier för att arbeta varumärkesbyggande, som ett sätt att marknadsföra mig och Lewis Langley & Partners men också för att hålla kontakt med klienter och kolleger i branschen och för att delta i den allmänna debatten. Jag har fått mycket positiv respons på min närvaro på sociala medier, både trädande jurist som medverkat till att en häktad klient släpptes. Inlägget innehöll enligt anmälaren uppgifter som gjorde att klienten och målsäganden kunde identifieras, och nämnden höll med. Ytterligare en advokat fick en erinran, sedan hon på Instagram under en lång huvudförhandling på annan ort bland annat skrivit ”I wanna go home”, ADVOKATEN NR 9 • 2019 Hur använder du sociala medier i din roll som advokat? – Mest i vad man kan kalla ”varumärkesvårdande” syfte och för att vara relevant. Med undantag för genomförda affärer (där vi har klientens godkännande till publicerande) så lägger jag i princip inte ut något om pågående klientrelationer eller -ärenden. Hur avgör du vad som är lämpligt respektive olämpligt att publicera som advokat? – Jag tycker inte att det är så svårt egentligen. De advokatetiska reglerna – och sunt förnuft – styr oavsett medium. från klienter och personer som arbetar inom rättsväsendet på olika sätt, men även från allmänheten där många har uttryckt att det är intressant att få svar på frågor och inblick i det mer vardagliga arbetet som försvarsadvokat. Hur avgör du vad som är lämpligt respektive olämpligt att publicera som advokat? – Jag tycker egentligen inte att det är särskilt svårt att avgöra vad som är lämpligt då man har de etiska reglerna att förhålla sig till. Personligen delar jag sällan mer specifika detaljer om mina ärenden och i de fall som detta görs, handlar det oftast om klienter vars mål redan har uppmärksammats i media och där jag har samtycke från klienterna att skriva om det. – Som försvarsadvokat tycker jag att det känns angeläget att uppträda även på sociala medier på ett sådant sätt att allmänheten inte riskerar att få ett minskat förtroende för advokatkåren i allmänhet och för försvarsadvokater i synnerhet. Jag tror att rätt använt kan närvaro på sociala medier säkerligen leda till en ökad förståelse för arbetet som försvarare. Fel använt blir det ju i stället fråga om det motsatta. och även i en hashtag angett vilken stad hon befann sig i. De publicerade avgörandena, tillsammans med policyn, kan ge viss vägledning om gränserna för vad som kan publiceras, anser Anna Steén. Hon räknar dock med att det kommer att bli fler fall att pröva för nämnden, fall som i sin tur kan skapa ytterligare praxis. Men det kan behövas ytterligare stöd för advokaterna i dessa svåra frågor, anser Anna Steén. – Det är viktigt att sprida mer information och kunskap om den policy som finns och som har antagits av samfundet. Det kan man göra på många sätt, till exempel genom kurser och seminarier på temat sociala medier. UÖ Analys saknas om digital kommunikation Advokatsamfundet är i huvudsak positivt till de förslag som lämnas i en promemoria om digital kommunikation i domstolarna. Det framgår av Advokatsamfundets remissvar. Samtidigt anser samfundet att promemorian saknar tillräcklig analys kring flera centrala frågeställningar, bland annat juridiska frågor om infrastruktur för användandet av digitala fullmakter, e-legitimationer, e-underskrifter, funktioner för spärrkontroll och identitetskontroll. Digital kommunikation i domstolsprocesser (Ds 2019:18) Utesluten advokat får inte återinträda i samfundet En jurist som uteslöts ur Advokatsamfundet för 26 år sedan för allvarlig ekonomisk brottslighet inom ramen för advokatuppdraget, får inte återinträda som advokat. Juristen ansökte i slutet av 2018 om återinträde, men Advokatsamfundets styrelse fann att han inte styrkt sin lämplighet. Juristen överklagade beslutet till Högsta domstolen. Domstolen går på samma linje som samfundets styrelse och pekar på att juristen dömts för uppsåtlig och mycket allvarlig brottslighet som begåtts inom ramen för advokatuppdraget. HD avslår därför överklagandet. HD mål nr Ö 2468-19 Utvidgad beredskap i tingsrätterna från april Regeringen har nu beslutat om ändring i förordningen (1988:31) om tingsrätternas beredskap för prövning av häktningsfrågor m.m. Detta innebär att tingsrätterna från och med den 1 april 2020 ska ha en utökad beredskap för att bland annat förordna försvarare utanför kontorstid. Ansvaret för att organisera och planera beredskapen ligger på Domstolsverket, som ska meddela föreskrifter. 9 FOTO: SUSANNE FESSÉ