Buffé 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9 Julbord med historia I de flesta sven
ska hem dukas det snart upp julbord som innehåller alla julens v måsten"; det är sillar, pastejer, skinka, lax, lutfisk, småvarmt, etc. Julborden är ofta överdådiga, annat var det förr, i alla fall hos vanligt folk. Låt oss ta en titt på hur det var i slutet av förra seklet och i början av detta. På Skansen i Stockholm har det nu dukats upp kulturhistoriskajulbord i de olika gårdarna. Vi har fått ta del av några av dessa, i såväl text som bild. Utan tvekan har de lite att göra med dagens , fem-turers-bord ; alltså v då man ska hämta mat minst fem gånger. Kanske något att begrunda i detta överflödets tidevarv. Ekshäradsgården. Foto: Jurek Holzer/Skansen • I Oktorpsgården från Halland står julbordet dukat som för 100 år sedan. Högen med julbröd, som inte åts förrän efter jul, står vid husfars plats. På det stora träfatet ligger kokt skinka, salt fårbog och hackepölsa (hackekorv). Julölet dracks gemensamt ur tennstånka. Vid den här tiden började porslinstallrikar, knivar och gafflar bli vanliga på böndernas bord. Halm på golvet hörde julen till. Oktorpsgården. Foto: Jurek Holzer/Skansen Statarlängan. Foto: Skansens arkiv Delsbogården. Foto: Jurek Holzer/Skansen • Julbordet i Delsbogården från Hälsingland visar välbärgade men ålderdomliga förhållanden. Tiden är 1800-talets senare del. Smöret, upplagt på en svarvad och målad träfot, skall stå orört hela helgen. Inte heller högarna med julbröd får ätas förrän julen är över. Maten består av kalvstek, lutfisk med sås och kryddpeppar samt korngrynsvälling med kanel. På bordet finns också färskost, en stånka med öl och en silverskål med brännvin. Det i sex delar vikta tunnbrödet tjänstgör som tallrik. All mat åts med fingrarna eller med träsked ur de gemensamma faten. • Det enkla julbordet i Statarlängan från Södermanland visar hur en fattigare familj på 1920talet ordnade sitt julfirande. En statare var en anställd lantarbetare som levde under betydligt knappare förhållanden än de självägande bönderna. Porslinstallrikar, bestick och dricksglas är inte längre förbehållet de mer välbeställda. Men glasen räcker inte till alla. Någon får dricka ur en kopp. Maten är enkel men tvpisk för svensk jul: kokt bogfläsk (i stället för den alltför dvra skinkan), lutfisk med sås och potatis samt risgrynsgröt. Svagdricka, smör och bröd står också på bordet. 7f//l • Bonden i Ekshäradsgården från Värmland var häradsdomare och förtroendeman i bygden. Hans julbord från 1860-1880-talet är dukat med fint mönstrad porslinsservis av Gustavsbergs tillverkning. Gaffel och kniv med svarta skaft och silversked är framlagda för var och en. Drickastopet av porslin drack alla direkt ur. På bordet står smör, bröd, ost, kött- och fläskkorv, sylta och rullsvlta. Huvudrätten var lutfisk med sås och potatis samt risgrynsgröt med kanel. Till efterrätt åts risgrynspudding med sylt. På det nvskurade golvet ligger hackat enris så som det förr skulle göra.
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32