Bumsen 1
(Bak)full, trött och kall – inte bra! TEXT BROR G
ÅRDELÖF ML 2661203 E n erfaren hojåkande kollega sa för några år sedan ungefär så här: ”Lägger vi lagstiftningen åt sidan och teoretiserar, skulle jag kunna tänka mig att köra bil efter att ha druckit två glas vin - men när jag kör hoj, dricker jag inte ens lättöl”. Detta innebar naturligtvis inte att han hade planer på att köra rattonykter, utan det var bara ett uttryck för hur krävande det är att köra motorcykel. Bilen förlåter smärre misstag och skyddar de åkande väl om det trots allt skulle smälla. Den stora haken är att oskyddade tra�kanter blir mycket illa åtgångna om en bilförare slutar använda huvudet. Motorcyklisten måste alltså tänka åt både sig själva och åt eventuellt huvudlösa medtra�kanter. Skärpan måste vara på topp eftersom motorcykeln inte alls förlåter misstag på samma sätt som en bil. Att ständigt hålla sig skärpt är en konst i sig. Man har god hjälp av att veta vad som hotar koncentrationen – och vad man kan göra för att möta hotet. Alkohol Alkoholkonsumtion och fordonskörning går inte ihop. Punkt! Men alkohol efter dagsetappens slut kan fungera – för den som så vill. Efter en dag i sadeln anser jag att en god måltid och ett gott vin tillsammans med en grupp trevliga färdkamrater hör till livets oförfalskade njutningar. Enligt en gammal aforism: ”Gå gärna till glaset med din glädje men aldrig till �askan med din sorg”, kan läsaren notera att här �nns rekommendation om såväl dosering (glas – inte �aska) som (o)lämpligt tillfälle. Måttlig alkoholförtäring till kvällen är alltså bokstavligt talat den resandes ensak. Att truga någon att dricka alkohol är lika omdömeslöst som det är ohyfsat och lika illa är det att fylla på någons glas mot dennes vilja! Idag talas ofta om ”alkoholenheter”, som kan vara praktiska att känna till. Alkoholinnehållet i 4 cl starksprit (40 %) motsvarar grovt ett glas vin á 15 cl (drygt 10 %), 33 cl starköl (5 %) eller 50 cl folköl (3,5 %) – den alkoholmängd som levern bryter ned på en timma. Den svenska alkoholdebatten innehåller åtskilliga konstigheter. Dagens vetenskap indikerar också att en konsumtion av högst två (kanske tre) enheter per dag inte skadar en vuxen frisk person. Det �nns också indikationer på att den dosen kan vara hälsosam för personer över 40 år men detta är fortfarande föremål för diskussion och undersökningar. Leverns alkoholförbränning sker i stort sett 38 BUMSEN 3 – 2009 oberoende av diverse ”huskurer” såsom bastubad, kall dusch, hårt arbete/motion, mm. Starkt kaffe etc. kan eventuellt få individen att känna sig piggare men alkoholhalten i blodet påverkas inte. Ett gram alkohol innehåller 7 kalorier och en alkoholenhet motsvarar cirka 15 gram – alltså grovt räknat blir det 100 kalorier. Öl och vin kan innehålla annat, som ökar på kalorimängden. Inte för inte var vinets gud – grekernas Dionysos, romarnas Bacchus – fet och alla vet vad som menas med ”ölmage”. Bakrus hör förstås lika lite ihop med hojåkning som rus! Den bakrusige har knappast lytt doseringsrekommendationen ovan och även om alkoholhalten inte skulle vara olaglig är han eller hon farlig både för sig själv och andra. Den bakrusige bör självklart låta fordonet stå tills han eller hon är i skick att köra igen. Trötthet – som berusning Människan är ett daglevande djur och sedan länge är det väl känt att hon har sin största schackningsperiod klockan 3-5 på efternatten. Då är det svårast att hålla sig vaken. En paradox är att det inom psykiatrin är väl känt att deprimerade patienter ofta vaknar så dags och mår som allra sämst – varför risken för självmord då är allra störst – medan eftermiddagens stämningsläge kan vara nästan normalt. Uttrycken ”tigerns timma” och ”vargtimmen” beskriver hur man kan må. Detta ställer förstås särskilda krav på nattskiftens personal – och det är också skälet till att man inom exempelvis vården bara gör sådant på natten som inte kan vänta till nästa dag. Riskerna för misstag är helt enkelt större nattetid. (Ett egendomligt undantag är att barn ofta föds på nätterna. I den mån det �nns en fysiologisk förklaring, har den undgått mig.) Nyare forskning har visat att en spik nykter men trött person har en hjärnfunktion som motsvarar en blodalkoholhalt på 0,8 promille – alltså fyra gånger den högsta lagliga halten för fordonskörning! Det �nns med andra ord alla skäl att ta trötthetstecken på stort allvar. (En svensk hojtidning hade nyligen ett reportage om en 26-timmarsresa non-stop Stockholm – Monaco. Bara idén tyder på mycket dåligt omdöme och att dessutom inte utan stolthet berätta det offentligt!) Så vad göra, när man åker hoj? 1. Vägvalet har betydelse. Större vägar ger förvisso snabb och bekväm framkomlighet men särskilt omväxlande blir det inte och monotoni skapar lätt trötthet. En �n asfaltsorm kräver ju sitt hela tiden och är vad många av oss hela tiden söker. Om man nu är ute för att njuta av färden är det förstås en god idé att lägga upp rutten så att det blir roligt att köra även om det innebär att det tar längre tid att komma fram. Färden är målet. 2. Buller tröttar! Välj hjälm med omsorg. Jag lägger mycket stor vikt vid låg bullernivå och använder öronproppar. 3. Ta pauser! Det kanske bästa råd jag fått är att inte köra mer än en timma i sträck. Naturligtvis måste man inte stanna precis på minuten men det är en utmärkt riktlinje. Pausen behöver inte vara lång. Redan fem minuter bryter monotonin, buller och ljud ändras, man rör lite på kanske stelnade leder, motverkar träsmak, tar på/av/byter ett plagg etc. Reser man i grupp får alla chansen att kolla varandra alternativt själva säga till om de inte är på topp. Det �nns alltid ett psykologiskt motstånd mot att stanna, för att man är trött/frusen etc, om ingen annan i gruppen gör det och då lurar olyckan bakom nästa kurva. Regelbundna pauser motverkar detta. (Under mina resor brukar det oftast �nnas något vackert att titta på längs vägen så att pauser blir ett naturligt inslag också av det skälet.) Självklart innebär entimmasprincipen att minst vartannat stopp blir lämpligt för �ka/mat. 4. Ät och drick ofta men lite. Vätskebrist trubbar av omdömet och påskyndar trötthet och de �esta vet att det brukar bli svettigt under varma dagar. Drick alltså gärna ett par klunkar vätska vid varje paus, mer om det är varmt. Din kropp har en lättfattlig signal om vätskeintaget; urinproduktionen. Har Du inte blivit kissnödig senast vid lunchdags, har Du druckit för lite. En rejäl frukost rekommenderas men ett kraftigt mål mat mitt på dagen gör åtminstone mig tung i huvudet – vilket mer än en gång gjort att jag stannat efter bara någon halvtimma och tagit en tupplur. Slutsatsen är att det är bättre att äta lite men ofta och att lunchen gärna kan bestå av en sallad eller en matig macka som inte sätter sig lika tungt i huvudet. Väl framme till kvällen har man alla möjligheter att äta ett rejält mål mat. Min extremaste erfarenhet är en resa strax efter midsommar 2006 från Budapest till trakten av Linz i Österrike. Värmen nådde 35 grader. Jag dricker nästan aldrig coladrycker men den dagen blev ett notabelt undantag. Vid varje paus drack färdkam