Bumsen 1
väntningarna är höga på en sprillans ny katamaran
men den har tydligen inte sjösatts ännu så det blir en gammal färja. Man kör på i aktern och backar sedan ut... Gäller dock inte hojarna som kör på först och av sist, men stackars bilister och lastbilschaf�sar. Vågorna slår över fören, nu snackar vi vind! Vi har visserligen upplevt blåst lite här och var under resan men den framstår som en västanvind i jämförelse med Orkneyblåsten. Countryn far som en vante över vägbanan och tankarna går till grabben med 125:an. Vi träffade på honom i närheten av Fort William. Han framstod som lite av ett original med hela stället fullt av påsydda märken. Han berättade att han kommer från Plymouth i södra England och kör Great Britain runt på en 125:a. Men han har en följebil med crew! I bilen står för tillfället 125:an, eftersom det blåser en del så har han tagit fram den ”tunga” hojen, en gammal Honda 250 också den full av märken så det var lite svårt att uppfatta om det verkligen var en Honda. Tuff grabb tänker jag på 650:n. Nästa dags ut�ykt får bli bak på GS:en. Yesnaby, Orkney. Vi stannar till vid Italian Chapel, byggt av italienska krigsfångar under andra världskriget. En sällsynt vacker men enkel arkitektur till stora delar byggt av återvinningsmaterial. Två övernattningar är bokade i Kirkwall öarnas huvudort där Highland Park produceras. Lundells text ”Orkney” ringer i öronen: ..”Han byggde sitt altare på sitt rum av Scapa och Highland park”... självklart besöker vi destilleriet och får veta allt om torven som ger dess smak. Den 15åriga smakar riktigt bra och även om den �nns på systemet så känns det bättre att inhandla den här. Nu är det kanonväder. Vår Ö-rundtur följer kusten och höjdarstoppet blir vid Yesnaby där de ”raukliknande” klipporna brer ut sig i varierande formationer. I Kirkwall skulle man kunna shoppa loss om plånbok och packutrymme vore obegränsat. Stick-konst och övrigt hantverk känns genuint och estetiskt. Restaurangerna har bra mat och vi njuter bl.a. av indiskt kök. När vi lämnar Orkney är det strålande sol och inte mycket vind. Då kan även jag släppa tunnelseendet och upptäcka vad som �nns vid sidan om broarna, gamla vrakrester och dylikt. Foyers House Nu bär det söderöver och vårt nästa stopp blir vid Loch Ness östra strand. På Foyers House har man utsikt över sjön och en fantastisk service ges av värdparet. Det blir gourmetmat och whiskeyprovning. Vi blir t.o.m. servade med soppa då det visar sig vara en bit till närmsta mack på rutten. Vi rundar Glenmore Forest Park på roliga vägar med berg som skiftar i färger från grönt till grått och diverse lila nyanser. A93 leder oss så småningom ner till Forth Bridge och Edinburgh som blir vår resas �nal. Caroline med sin G 650 Xcountry på Harris. Edinburgh Det blir två nätter i huvudstaden och vi hinner med en hel del attraktioner. Den öppna dubbeldäckaren är en perfekt ”turistguide” som ger överblick över stan. Givetvis besöker vi slottet och parlamentet som har en modern arkitektur ritat av en spansk arkitekt, lite Gaudi över det hela. Vi shoppar och gör krogrundor. På Torget vid East Prince Gardens spelar Clanadonia. Tatuerade, långhåriga och ”välmusklade” gubbar spelar trummor och säckpipa. Låter häftigt så en CD måste inhandlas. Med lite vemod och en gnutta hemlängtan styr vi åter kosan mot Immingham för hemfärd till kära Sverige. BUMSEN 3 – 2009 45